• Naeimeh Doostdar
Skånes Fria

Fristadsförfattare med en angelägen röst

Naeimeh Doostdar är Malmös fristadsförfattare sedan 2012. Nu kommer hon ut på svenska med Så småningom gick jag inte hem – Censurerade dikter och noveller (Smockadoll förlag).

Naeimeh Doostdar är Malmös fristadsförfattare sedan 2012. Nu kommer hon ut på svenska med Så småningom gick jag inte hem – Censurerade dikter och noveller (Smockadoll förlag). För mig är detta hennes debut. Men egentligen är det jag som debuterar som läsare av en av Irans största nutida poeter. Hon har sedan 1990-talet arbetat som journalist, gett ut fyra böcker med poesi och prosa och publicerat texter på sin populära blogg. För personer som sedan länge har haft möjlighet att läsa hennes verk på persiska är hon en viktig röst som lyfter problem som många – kanske framförallt exiliranier – känner igen sig i.

Därför gör det mig extra glad att hennes texter nu har blivit översatta. Så att vi kan läsa och jämföra, leta fram våra favoritstycken, prata om vad de säger oss. Som en katalysator som hjälper oss att dela erfarenheter. För Doostdar delar sina erfarenheter med oss. Som i den korta dikten Tillstånd där hon vänder sig till ”Min Herre” och ber om ”häftet med vinrött omslag som ligger i er skrivbordslåda”. Tankarna går omedelbart till ett pass, en frihet att resa, en frihet som begränsats, satts stopp för, eftersom det är saker som Doostdar varit med om.

Men storheten i dikten är att den, samtidigt som den talar om något så konkret, också är öppen och poetiskt skriven. Därmed ges möjlighet att tolka in egna erfarenheter i den. Och för nästa läsare kan den säga något om hens liv.

Likadant fungerar novellerna i samlingen. De beskriver ofta en vardaglig situation där människor möts: Ett väntrum, en skvallrande trappuppgång, en kaotisk flytt, telefonsamtal, grannar, kvällsmat, abort, motorväg.

Det är något i stämningen, de oavslutade meningarna som får mig att känna det som att jag bara får en snabb inblick i olika personers liv; ett fönster som öppnas och sedan stängs. Och de där liven fortsätter, de pågår fortfarande, även om novellen avslutas bara efter ett par sidor.

Dock är det synd att man har samlat så många dikter och noveller i en och samma volym. Detta skulle fungera bättre om Doostdar var en författare som redan tidigare fanns utgiven på svenska, men nu blir det för mycket på en gång. Dikter som är skrivna efter att Naeimeh Doostdar kom till Malmö som fristadsförfattare klumpas ihop med äldre texter. Samlingen avslutas med ett par artiklar som ger oss en inblick i vad Doostdar skriver som journalist och även om de berör viktiga ämnen och är skrivna på ett engagerande sätt förtar de den magiska stämning som många av de mer skönlitterära texterna har byggt upp. Dessutom är den fysiska inramningen av texterna inte vidare inbjudande. Boken som innehåller en skatt ser ut som en broschyr från din närmsta vårdcentral om depression och vikten av vardagsmotion.

Doostdars texter är angelägna och skulle kunna uppskattas mycket såväl av de som följt henne under en längre tid som av nya svenskspråkiga läsare. Men för att nå denna publik i en tid där poesi sällan ges utrymme behövs två enkla saker: 1. Ett snävare urval. 2. Ett snyggare omslag. Kalla mig ytlig men till en början hade jag ingen lust att öppna den. Nu gör jag det gärna. Om och om igen.

Fakta: 

Naeimeh Doostdar

Naeimeh Doostdar är prisbelönt journalist och poet från Teheran som nu bor i Malmö som fristadsförfattare.

Så småningom gick jag inte hem består bland annat av en diktsamling och en novellsamling som båda belades med publiceringsförbud av den statliga iranska förhandscensuren.

2009 fängslades Naeimeh Doostdar för sin blogg och obekväma journalistik, vilket i förlängningen ledde till nödvändigheten av exil.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Släktepos om hur det förflutna följer oss

Hur överförs trauman över generationer? Och hur kan historien ge oss nycklar till att förstå reaktioner och upplevelser i nutiden? Det är centrala frågor i ghanansk-amerikanska Yaa Gyasis hyllade debutroman Vända Hem.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu