Ekobonden: Det vi skiter ut måste vi kunna gödsla med | Skånes Fria
  • Krister Anderssons biogasanläggning i förgrunden. Genom att först röta den gödsel han köper in kan grödorna snabbare ta upp det kväve som är bundet i det. Samtidigt som han kan värma både sitt eget och grannens hus. ”Att odla ekologiskt är en utmaning. Men det är spännande, kunskapen och tekniken är i ständig utveckling”, säger Krister Andersson.
Skånes Fria

Ekobonden: Det vi skiter ut måste vi kunna gödsla med

Inom det ekologiska jordbruket är slamspridning förbjudet. Ett första steg mot ett hållbart fosforkretslopp, enligt Naturskyddsföreningen. Men knappast en långsiktig lösning. Det anser varken de själva eller ekobonden Krister Andersson.

Ett massivt skyfall har lagt kullarna utanför Oxie i blöt och arbetet med höstskörden har fått sig ett tillfälligt avbrott. De senaste 14 åren har Krister Andersson gradvis ställt om sina 235 hektar åkermark till ekologisk odling. Ingen mineralgödsel eller bekämpningsmedel får längre spridas på hans marker.

– Vi får använda oss av kretsloppsfosfor men inte slam, säger han.

De gödselmedel som är tillåtna är starkt reglerade av certifieringsmärket Krav. Både mängderna och typerna. Allt för att minska användandet av icke förnybara resurser och minimera jordbrukets negativa påverkan på de omgivande ekosystemen. Fosfor återför Krister Andersson genom att röta och sedan sprida hönsgödsel, bageriavfall och benmjöl på åkrarna. I regel är det priset som avgör hur mycket han använder. Ju fler som lägger om till ekologiskt – desto högre blir priset på den gödsel som är godkänd av Krav.

– Den ekologiska marknaden driver ett pris som också driver gödselpriserna, om priset går upp tillför jag mindre gödsel. Det blir mindre skördar och jag tar på fosforförrådet i marken, säger han.

En ekvation som sätter fingret på en av fosforåtervinningens knäckfrågor. Om allt jordbruk blir ekologiskt skulle priserna på de alternativa gödselmedlen skjuta i höjden och med stor sannolikhet inte räcka till, enligt Krister Andersson. Samtidigt som Krav-regelverket inte tillåter återföring av fosfor i form av avloppsslam.

– Det vi skiter ut måste vi kunna gödsla med. Ett ökat pris kommer att göra att vi tids nog måste börja använda den fosfor som finns i avloppen, säger han.

Och han får medhåll från Johanna Sandahl, vice ordförande för Naturskyddsföreningen. Att inte ta vara på den fosfor som finns i vårt avloppsvatten är inte hållbart på sikt, menar hon. Men då måste det ske under andra förutsättningar. I dagsläget innehåller slammet för mycket gifter.

– Vi har byggt in oss i ett system där avlopp från hushållen och avlopp från industrin, slakterier och sjukvården blandas i samma gegga. Det gör att kemikalieinnehållet är väldigt högt.

Lösningen är enligt Johanna Sandahl att avloppssystemen byggs om. Att endast det som spolas ut från hushållen får användas på åkrarna. Något som skulle kräva en gigantisk omställning av infrastrukturen.

– Även om vi skulle börja i dag tar det not åtminstone 50 år innan det är i ordning.

Under tiden är det viktigt att sträva efter ett 100-procentigt ekologiskt jordbruk och att inte tillåta slamspridning på åkrarna, menar hon.

– Om vi fortsätter att sprida slam sinkar det ombyggnaden av va-systemet och andra möjligheter att utvinna fosfor ur slammet.

Och på kort sikt lär det inte innebära några problem, menar Johanna Sandahl. Jordarna i Sverige är fosforrika.

– I grunden har vi fosforrika jordar och ett klimat som gör att vi har ett lågt skadetryck och därför har goda möjligheter att undvika kemiska bekämpningsmedel, det är bra förutsättningar för ekologisk produktion.

Fakta: 

Detta handlar det om

Enligt många forskare är det en tidsfråga innan det kommer bli väsentligt dyrare att bryta fosfor.

En av stor källa till fosfor finns i reningsverkens restprodukt – slam. Men i slam finns också många miljögifter som Kadmium, kemikalier och läkemedel.

I början av hösten lämnade Naturvårdsverket över en fosforutredning till Regeringen med förslag på nya tuffare gränsvärden för hur mycket tungmetaller och organiska miljögifter som slam får innehålla. Något som väckt ont blod hos reningsverkens branchorganisationen Svenskt vatten.

Som det ser ut i dag krockar riksdagens miljömål om en giftfri miljö med att sluta fosforkretsloppet.

Regeringen kommer nu ta ställning till Naturvårdsverkets förslag.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det börjar bli bråttom”

Peak fosfor och debatten om miljögifter har satt frågan om alternativ till slamspridning på sin spets. Men teknikutvecklingen riskerar att inte komma någon vart.

Omöjlig rening

I andra delen av vår artikelserie om fosfor tittar vi närmare på hotet mot fosforåtervinningen – samhällets gifter.

Sällsynt med domar

Endast sex ärenden som rör koppleri, grovt koppleri och människohandel ledde till fällande domar i Malmö tingsrätt mellan 2010 och 2014, visar en undersökning som Skånes Fria har gjort.

© 2016 Skånes Fria