Hon tog upp kampen mot svartjobben | Skånes Fria
  • ”Det är viktigt att det pratas om det och att det finns ett stöttande klimat på utsidan, så att facklig kamp blir möjlig” säger Daria Bogdanska som vill fortsätta med att jobba med fackliga frågor för papperslösa och arbetskraftsinvandrare.
Skånes Fria

Hon tog upp kampen mot svartjobben

Som ny i Sverige kunde Daria Bogdanska tänka sig att gå med på nästan vilka arbetsvillkor som helst. Men det hon fick se gick inte att acceptera. Nu hoppas hon att fler utsatta arbetstagare organiserar sig.

Det var i augusti förra året som polska Daria Bogdanska anlände till Sverige efter att ha kommit in på Kvarnby folkhögskolas serieskola i Malmö. På fickan hade hon en månadshyra och kontakter till några bekanta.

– Jag var tvungen att skaffa ett jobb, det fanns ingen annan möjlighet, säger hon.

Efter ett tips från en vän gick hon in på en känd krog i stadsdelen Möllevången. Hennes enda önskemål var att inte jobba längre än till klockan tre på morgonen, för att kunna hinna med skolan. Du kan börja nästa dag, var beskedet från ägaren.

Vad hon skulle tjäna fick hon reda på först efter en vecka, när lönen stacks i handen. En timpenning på 50 kronor, oavsett när hon jobbade – om det så var dagtid, helg eller natt. Daria Bogdanska upptäckte också att hennes lön skilde sig från de andra på restaurangen. En svensk kollega tjänade en tia mer och en kvinna från Bangladesh fick 45 kronor i timmen.

– Det var olika nivåer av desperation, de som inte är från Europa gick med på vad som helst, jag är europé men här är jag ändå desperat.

Daria Bogdanska bestämde sig för att hon ville göra något åt arbetssituationen. Att villkoren inte gick att acceptera. Samtidigt var attityden från omgivningen uppgiven. Både inne på restaurangen och bland hennes öldrickande vänner.

De som arbetade hade för mycket att förlora för att våga protestera och bland vännerna var attityden att de inget kunde göra, att det förmodligen var lika illa överallt. Men Daria Bogdanska är av en annan åsikt.

– Det är ett korthus, jag tror att det kan raseras så här, säger hon, knäpper med fingrarna och fortsätter:

– De bryter mot så många regler och gör så mycket fel. Men det kan pågå för att ingen tar striden.

Hon tog kontakt med fackföreningen Syndikalisterna och började samla bevis. Liggaren och schemat fotograferade Daria Bogdanska i smyg och samtal med chefen spelades in. Som en spion i en film, förklarar hon. Samtidigt som hon själv var övervakad.

– Det fanns kameror överallt, i alla kök och i alla rum, säkert olagligt det med.

Under tiden utbildade hon sig i fackliga frågor och tog lärdomar från andra lokalavdelningar inom SAC. Efter en tid fick hon också med sig en svensk kollega i facket. En kväll i köket berättade de för de andra anställda vad de höll på med.

Reaktionen var uppsluppen, de skämtade och sa att det skulle bli strejk. Men att de inte kunde gå med, säger Daria Bogdanska.

– Det visste vi redan men vi var tvungna att berätta.

Kort därefter fick hon höra av en kollega att ”chefen skulle få veta allt ikväll”. Oron slog till. Från andra ställen hade hon hört om personal som råkat illa ut. Men rädslan byttes mot ett kvävt skratt när hon dök upp på jobbet dagen efter. Ägaren kallade henne till sig och sa att hon varit provanställd men att hon nu skulle anställas – trots att hon aldrig skrivit på något kontrakt.

– Efteråt blev jag glad, han var rädd och jag förstod att vi skulle kunna åstadkomma ett och annat.

Någon anställning blev det dock aldrig tal om. Istället gjorde ägaren sig oåtkomlig och till sist fick hon beskedet att det inte skulle gå – hon hade ju inget personnummer.

– Han gjorde problemet till mitt, men för mig var det självklart att jag sparkats.

I samma veva lämnade hennes svenska kollega jobbet. Plötsligt stod Daria Bogdanska utan inkomst och utan förankring på arbetsplatsen. Förhoppningen var att kunna komma tillbaka till jobbet när hon fått ett personnummer genom ett samboskap, då skulle hon kunna organisera fler av de anställda, trodde hon. Samtidigt började informationen om arbetsförhållandena att spridas runt Möllevången. Daria Bogdanska tryckte upp en flyer med några av anklagelserna och spred till vänner.

– Jag ville inte bara tjäna på det själv och dra. Jag ville hitta ett sätt att förändra det för de andra.

Till slut bestämde hon sig ändå för att kalla ägaren till förhandling. Via en enkel slagning på internet hade hon sett att restaurangen omfattades av kollektivavtal. Ett par dagar senare satte sig Daria Bogdanska vid förhandlingsbordet. Ägaren förklarade att det hela var ett misstag och gick med på att betala skillnaden mellan den avtalsenliga lönen och den lön hon faktiskt fått ut.

– Han sa att han bara försöker hjälpa personer och spelade på ”vänsterkortet.” Att han stödjer den oberoende musikscenen. Jag tror att han var rädd för att förlora sina kunder.

Att Daria Bogdanska vann har redan fått ringar på vattnet. Nyligen fick hon veta att några ur ett bangladeshiskt community i Malmö sökt sig till SAC för att ta strid mot arbetsköparen.

– Jag är verkligen glad, det här som händer nu har varit min vision sedan jag började. Jag ville göra en kampanj med SAC mot svartjobb, för om jag skulle lyckas skulle det kunna spridas som ett exempel på att det går.

Vad tycker du man kan göra för de som arbetar så här?

– Vi kan prata om det och jobbar du med någon som inte är från Sverige och vet att de tjänar mindre, ta striden – det skulle kunna förändra situationen, säger Daria Bogdanska.

– Att jobba med det här är svårt, från en dag till en annan kan du finna dig i en situation där du inte har pengar till hyra. Jag hade turen att ha vänner som kunde låta mig vara hos dem ett tag och som stödde mig mentalt. Det är viktigt att få personer att känna sig säkra, fortsätter hon.

Fakta: 

EU-medborgare

Som EU-medborgare har du rätt att vistas upp till tre månader i ett annat land utan särskilt tillstånd. Efter det måste du visa att du är självförsörjande, har möjlighet att arbeta eller studera i ett år.

I Daria Bogdanskas fall gällde hennes studier endast nio månader och var därmed inte grund för att hon skulle få fortsatt uppehållsrätt efter tre månader.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Sällsynt med domar

Endast sex ärenden som rör koppleri, grovt koppleri och människohandel ledde till fällande domar i Malmö tingsrätt mellan 2010 och 2014, visar en undersökning som Skånes Fria har gjort.

Allt fler fristäder för hbtq-flyktingar

De flyr sina hemländer för att deras känslor är förknippade med livsfara – men på Migrationsverkets boenden tvingas de återigen dölja sin sexualitet. Under året som gått har tre nya kaféer öppnats i Skåne för att erbjuda hbtq-flyktingar en fristad.

© 2016 Skånes Fria