Andelsjordbruk – det nya gröna | Skånes Fria
  • Stackvallen. ”Man kan inte prata om omställning och närproducerat utan den här typen av initiativ. Folk börjar förstå att det inte är normalt att äta tomater i januari, att det till och med är absurt”, säger Tobias De Pessemier.
  • Skåningen Lincoln Geiger, bosatt i USA, är en av förgrundsgestalterna inom rörelsen.
  • ”Jag tänker mycket på framtidens matproduktion, hur vi ska kunna producera mer mat i Sverige när vi inte kan hålla på och transportera mat över hela världen”, säger Sara Jeswani.
Skånes Fria

Andelsjordbruk – det nya gröna

Att bryta idén att pengar ger mat är den filosofiska grunden och den samhällskritiska udden för andelsjordbruk. Nu börjar konceptet etableras runtom på den svenska landsbygden.

Hur ska matförsörjningen säkras när den fossila eran tar slut och det inte går att importera mat från andra sidan klotet? Det frågade sig nyligen Sara Jeswani tillsammans med två andra nyutexaminerade trädgårdsmästare. Tanken var att satsa på grönsaksodling men många i omgivningen avrådde. ”Det lönar sig inte” var det krassa beskedet.

– Det är absurt att man inte ska kunna leva på att producera mat när det är så basalt. Ingen av oss ville skuldsätta sig och ta ett banklån, det var då vi upptäckte modellen med andelsjordbruk.

Sagt och gjort. I slutet av våren startade de ett andelsjordbruk i norra Bohuslän. Grundtanken är enkel. I stället för att ett jordbruk finansernas av de produkter som säljs ute i butikerna, betalar kunderna för produktionen innan de får se vad som hamnar i matkassen. I USA är konceptet väl etablerat och en av förgrundsgestalterna är Lincoln Geiger från skånska Huaröd. Sedan mitten av 1980-talet driver han ett andelsjordbruk – eller Community supported agriculture (CSA) som det heter i USA – i delstaten New Hampshire. Det var de stora matskandalerna som fick amerikanerna att själva vilja bli en del av den lokala matproduktionen, säger han.

– Varje gång någon ny skandal briserade började telefonen ringa och plötsligt hade vi fler abonnenter än vad vi kunde producera till, säger han.

De flesta andelsjordbruken i USA liknar han vid en typ av handelsträdgård – med ett stort utbud av grönsaker – även om det också finns de som har mjölkkor, kycklingar och slaktdjur. Samma typ av jordbruk som han kom ihåg från uppväxten i Huaröd då det bara var att knalla över till bonden för att få en kanna mjölk.

– Idén kommer därifrån. En trakt där den småskaliga produktionen levde kvar länge. Efter andra världskriget förändrades allt och nu har vi monokultur och vi förlorade det lokala. Det är ingen ekologi.

Inför varje säsong presenterar Lincoln Geigers gård en budget för medlemmarna. Sedan äskar de pengar tills budgeten är nådd. Varje tisdag och lördag kan medlemmarna komma till butiken och plocka så mycket varor de behöver. Vad som ligger i lådorna beror på säsongen och hur skörden har gått.

– Tanken är att bryta kopplingen mellan dollarn och maten. När vi delar på kostnaderna så delar vi också på riskerna. Jordbrukaren behöver få betalt, ha utrustning, bränsle och försäkringar. Vi tar betalt för produktionen – det är våra kostnader, inte naturens, säger han.

– Vi får se hur den nya världen kommer att se ut men jag är säker på att vi kommer att få se mer utav en lokal produktion, tillägger han.

Det tror också Juliette Snijders som under sommaren och hösten är med och startar upp ett andelsjordbruk utanför Kristianstad. Hon kommer själv från Nederländerna och har en bakgrund inom näringslivet som affärsutvecklingschef på Ikea men är nu trädgårdsmästare och projektledare på heltid för CSA-Skåne.

– Jag har sett de stora företagen bakom kulisserna och vet att pengar är det enda som spelar roll. Med CSA är det ett helt annat sätt att tänka som attraherar mig, där pengar inte är det första och enda i livet.

Traditionellt är andelsjordbruk småskaliga. Men Juliette Snijders har större visioner. Den gård som är aktuell som andelsjordbruk är redan i full gång med 200 hektar biodynamiskt jordbruk. I sommar har 5 hektar reserverats till de tio andelsmedlemmarna – om fem år hoppas Juliette Snijders att medlemsantalet vuxit till 300 och att alla hektar går till andelsjordbruket.

– Det betyder att gården inte kommer att behöva sälja sina produkter för ett underpris. Många pressas jättemycket av till exempel Coop eller Ica som i sin tur klappar sig på bröstet och tar extra pengar för att det är ekologiskt.

Att Juliette Snijders kommer från Nederländerna följer ett mönster. Majoriteten av de CSA-gårdar som startats upp är grundade av inflyttade eldsjälar som tagit idéerna med sig från hemlandet. En av dem är Tobias De Pessemier som för två år sedan tillsammans med sin sambo Sarah Preckler bytte storstadslivet i Belgien mot gården Stackvallen i Krokshult på den småländska landsbygden. Sommaren 2014 blir den första som småskaligt lantbruk byggt på principen med andelsjordbruk.

– Det är väldigt vanligt på kontinenten. Bara i Frankrike finns det 1  500 gårdar. Det är Sverige som är en ö när det gäller det här, säger Tobias De Pessemier.

Två gånger per vecka får gården besök av några av de nuvarande 52 medlemmarna. På Stackvallen är det nämligen självplock som gäller. Sarah Preckler och Tobias De Pessemier sköter odlingarna och kunderna skördar de 104 olika grönsakssorterna.

– De får se hur det växer och hur det funkar. Allt de behöver för färskbruk kan de ta med sig. Vi har familjer ända från Oskarshamn som samåker hit för att skörda.

Kan ni leva på det?

– Inte nu. Men om två-tre år så visst. Precis som om du skulle bli rörmokare tar det tid. Först måste man köpa allt material och det kostar pengar.

För Sara Jeswani och hennes två kollegor i norra Bohuslän fick idén med ett CSA-jordbruk ett rejält bakslag bara några veckor efter lanseringen. Ur marken där deras odlingslotter brett ut sig kröp knäpparlarver upp och åt upp stora delen av skörden.

Även om tanken med CSA är att kunderna ska kunna ta förlusten när produktionen slår dåligt – så var det inte så de ville börja, förklarar Sara Jeswani som nu pausat prenumerationerna för den här säsongen.

– Jag tycker ändå det är intressant. Om vi en dag vill börja odla upp all mark i Sverige är det inte bara att göra en dag till en annan. Det tar tid och det är långa processer när det handlar om jordbruk.

Fakta: 

Här finns Andelsjordbruk

CSA-Skåne: ekojullan@icloud.com

Ramsjö gårdsprodukter utanför Uppsala: karin.d.berlin@telia.com

Under tallarna Järna: www.facebook.com/Under Tallarna

Stackavallen utanför Krokshult i Småland: www.stackvallen.se

Dahlsträdgård mellan Trollhättan och Göteborg: info@dahlstradgard.se

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Asylsökande stängs ute från klubbar

På flera kubbar i Malmö nekas asylsökande inträde om de ser ut att vara minderåriga. Den enda id-handling de har accepteras inte. Trots att både kommunens tillståndsenhet och polisen accepterar de LMA-kort som Migrationsverket utfärdar.

”Vi ansågs vara lågt begåvade”

Under uppväxten i en renskötarfamilj utanför Gällivare fick Majvor Massa Eriksson veta att ”storsvensken” var lite tokig. Ändå försökte föräldrarna ständigt vara dem till lags. Än i dag får det henne att blixtra till av ilska.

Ifeoma kämpar för ett fritt Biafra

Nationalstaten har gjort allt för att utplåna deras identitet som kurder, samer, hazarer eller biafraner. Men misslyckats. I en artikelserie spårar vi personer från olika diasporor som av historiens nycker hamnat i Skåne.

© 2016 Skånes Fria