• Filmaren Nelly Psarrou är på miniturné i Sverige och Danmark för att visa och prata om Wa(te)r drops. "Sedan ska jag ta lite ledigt och fundera på vad jag ska ta mig ann här näst", säger hon.
  • Att rena vatten med klor görs i stora delar av Europa, för att bli av med påstådda bakterier. Men det kan också vara ett sätt att få folk att bli misstänksamma mot det lokala vattnet och få dem att börja köpa kranvatten, menar Nelly Psarrou.
Skånes Fria

”Utan vatten existerar vi inte”

Går det att tjäna pengar på vatten? I dokumentären Wa(te)r drops visar Nelly Psarrou hur det som borde vara en av våra mest grundläggande rättigheter har blivit till en handelsvara i Grekland, när statliga vattenbolag privatiseras. Följden är sinande källor och klorerat vatten, men också lokala motståndsrörelser som står upp mot de internationella bolagen och polisen.

Skånes Fria Tidning träffade den grekiska dokumentärfilmaren Nelly Psarrou när hon i veckan gästade Malmö för att berätta om sin nya film Wa(te)r drops.

– Jag har länge velat göra något om vatten, eftersom jag älskar havet. Men så tänkte jag att dricksvatten är viktigare. Utan vatten så existerar vi inte, inte ens fascismen kan finnas utan vatten, säger hon.

Efter att Internationella valutafonden (IMF) klev in i Grekland 2009 för att få bukt med landets ekonomiska kris har en lång rad privatiseringar påbörjats. Järnväg, lokaltrafik, elnät och nu också vattenförsörjningen säljs ut till stora, ofta internationella bolag.

– Det leder till att vattnet blir väldigt dyrt, och bolagen är inte måna om kvaliteten. När de har förstört vattnet så mycket att det inte går att dricka blir de utkastade och börjar om i ett annat land. Men innan dess har de tecknat så kallade förjänstgarantier med staten som gör att de får en vinst i 5–10 år. Det har hänt i bland annat Paris och Berlin redan.

I Wa(te)r drops tas fyra grekiska exempel på privatiseringar av vatten upp. Bland annat visas det hur vindkraftparken i Apopigadi på Kreta har lett till att lokalbornas tillgång till kranvatten är hotad, då företaget använder en stor del av grundvattenreserverna för att driva parken.

– Jag trodde länge att förnyelsebar energi var något bra. Men här handlar det inte bara om vattnet, folk blir dessutom fråntagna sina marker. Och energin som produceras går inte till det lokala samhället, det säljs vidare av bolaget. Förnyelsebar energi är bra om vi kan använda det på lokal nivå, om alla Kretas invånare satte upp en solpanel på sin terrass skulle det kunna ge energi till hela ön. Men det är förbjudet enligt lag och lokalborna får fortfarande klara sig på kol och olja.

I byn Volos på fastlandet har befolkningen i över tjugo år kämpat mot lokala industrier om rätten till vattnet från den naturliga källan vid Mount Pelion. Nyligen bestämde den lokala vattenmyndigheten sig för att börja klorera vattnet som fram tills dess haft högsta kvalitet, med förklaringen att där fanns bakterier. Det har lett till att folk mår dåligt av vattnet och går över till att köpa flaskvatten.

– När invånarna inte uppskattar sin egen källa blir det lättare att privatisera vattnet och låta företag komma in och använda det för sin produktion, säger Nelly Psarrou.

Men i Volos, precis som på andra håll, protesterar invånarna mot privatiseringarna. Lokala motståndsgrupper har bildats, som flera gånger har resulterat i rena sammandrabbningar med polis, med arresteringar och långa rättsprocesser som följd.

I Greklands näst största stad Thessaloniki krävde protestgrupper en folkomröstning innan något beslut om privatisering av vattnet gjordes, där en övervägande majoritet röstade emot privatiseringen.

– Eftersom regeringen inte godkänt folkomröstningen så erkänner de heller inte resultatet, men de har åtminstone skjutit upp beslutet att privatisera vattenmyndigheten. I samband med omröstningen bildades det också en nationell paraplyorganisation mot vattenprivatiseringar. Så det känns som en stor seger och som att filmen har haft en effekt, säger Nelly Psarrou.

I internationella medier talas det om att Grekland långsamt är på väg ut ur den ekonomiska krisen och att situationen är på väg att bli bättre, men verkligheten ser annorlunda ut menar Nelly Psarrou. Hon berättar om arbetslösheten som är så hög att den som har ett arbete anses privilegierad, vad det än är, om människor som blir av med sina bostäder när de inte kan betala tillbaka lån och om den ökade självmordsfrekvensen på grund av en känsla av hopplöshet. Samtidigt är polisbrutaliteten hög mot alla som vågar protestera.

– Den här staten har inga gränser, de är väldigt arroganta och helt styrda av IMF, samtidigt som de har fascisterna vid sidan av som de kan ta in för att göra smutsarbetet. Alla känner att det kommer att bli värre och vi vet inte vad vi ska göra länge. Personligen hoppas jag att det blir värre snart, så att folk känner att det inte finns något annat val än att göra uppror.

Fakta: 

Wa(te)r drops går att se med engelsk text på http://www.stagonesdoc.gr/en/

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

I baksätet på Malmös svarta ekonomi

I föreställningen Blue dreams färdas publiken med bil genom Malmö, samtidigt som ett kammarspel om stadens svarta ekonomi pågår i framsätet.

Fria Tidningen

Barnbok om Palestina skakar USA

ABC-boken P is for Palestine har lett till dödshot och bojkott från konservativa judar i USA, samtidigt hyllas den i många andra länder.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu