• Hur många barn ryms i en grupp på fritids?
  • ­ Utvecklingen är mycket oroande. Fritids kommer i andra hand, säger Bengt Thorngren, expert på fritids på Skolverket.
Fria.Nu

150 barn i en och samma fritidsgrupp

150 barn i en och samma barngrupp på fritids. Det var toppnoteringen i den rundringning till fritidshem som Fria tidningar genomfört i tre storstäder. I mer än hälften av fritidshemmen fanns mer än 50 barn i varje barngrupp. 

Under en vanlig måndags- och onsdagseftermiddag ringde Fria tidningar runt till 30 slumpvalda fritidshem i Stockholm, Göteborg och Malmö, 10 i varje stad,  och ställde frågan hur många barn och pedagoger som fanns i barngruppen den eftermiddagen. Rundringningen visade att i mer än hälften av fritidshemmen fanns mer än 50 barn i barngruppen, i nästan var tredje grupp mer än 70 barn och i några fall så många som 98, 110 och 150 barn. I de tre sistnämnda grupperna fanns fem respektive åtta pedagoger som ansvarade för arbetet den eftermiddagen.

”Vi hinner inte se barnen på det sätt vi önskar. Vi ska lyssna in vad eleverna behöver, men det kan vi inte göra utan får i stället erbjuda sådana aktiviteter som passar de flesta. Vi kan inte vända oss till individens önskemål”, säger en fritidspedagog i en av de större barngrupperna i Frias undersökning. 

”Vi har olika aktiviteter som vi kör som sväljer många barn, som teckningsutmaning och rundpingis. Vi försöker också vara ute så mycket det går”, säger en annan pedagog om hur de löser situationen. 

”Assistenterna till de barn som behöver det följer inte med till fritids. Men vi har inget val – det måste gå ändå”, säger en tredje pedagog om den extra utmaningen med barn med särskilda behov. 

I Skolverkets råd till fritidshem slås fast att gruppstorleken är avgörande för kvaliteten på fritids och att konsekvensen av för stora barngrupper är att relationerna mellan personalen och eleverna tenderar att bli ytliga och flyktiga, med stress och hög ljudvolym som följd. Skolverket varnar för att barngruppernas storlek successivt har ökat under en lång tid och att barnen därmed har mindre tillgång till personalen. Däremot anger inte Skolverket några exakta siffror, utan det lämnas över till huvudmännen att tolka och besluta om. År 2003 var elevgruppens storlek 30 barn, medan den tio år senare ökat till 40 barn per grupp. Tendensen att gruppstorleken ökar fortsätter och i de nya siffrorna från Skolverket är det fler än 40 barn i genomsnitt i fritidsgrupperna. 

Personaltätheten följer samma utveckling där personalen nu i genomsnitt har hand om 13 barn var, jämfört med 7 barn år 1990. 
– Utvecklingen är väldigt oroande, det är också något som Skolverket många gånger har påpekat. Fritids kommer i andra hand, man har fokuserat väldigt mycket på skolan, på resultat och betyg. Alla har inte insett den betydelse som fritids kan ha, säger Bengt Thorngren, expert på fritidshem på Skolverket.

Fritidshemmets pedagogik bygger på nära relationer och måste barnen relatera till 100 barn eller fler så blir det problem, framför allt för de yngre barnen, enligt Bengt Thorngren. 

I Skolinspektionens granskning av fritidshem år 2010 framkom att “alltför många barn som vuxna reagerar på hög ljudvolym, trängsel och stress och bristen på möjligheter för barnen att dra sig undan för lugn och ro. Dessa förhållanden har ofta samband med fritidshemmens yttre förutsättningarna som barngruppernas storlek, personaltätheten och hur lokalerna ser ut och används.”

Stockholm är en av de kommuner i landet med de största elevgrupperna. Under förra året var elevgruppens antal uppe i 50 elever per grupp i genomsnitt, en ökning med 14 barn sedan 2007. I stadens plan för utveckling av fritids finns inget preciserat om vare sig elevgruppers antal eller personaltäthet utan staden nöjer sig med målbilden att ”Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till personaltäthet och personalens kompetens”. Christer Oja, grundskolechef på Stockholms stad, är inte oroad över stora barngrupper. 

– Jag är säker på att pedagogerna inte samlar 150 barn och har genomgångar med. Barnen är indelade i grupper i olika aktiviteter. Jag är nöjd med framförallt personaltätheten, säger han, grundskolechef på Stockholms stad. 

Bengt Thorngren är desto mer oroad. 

– Statistiken visar en mycket oroande trend som pågått alldeles för länge. Det går ut över eleverna som riskerar att inte få det stöd och den trygghet och stimulans de har rätt till, säger han.  I Malmö utreds nu frågan om förutsättningarna för att minska barngrupperna på fritids från nuvarande över 47 barn till 30 barn på varje avdelning. Bakgrunden är stadens utvecklingsplan för fritids där det bland annat hänvisas till Skolverkets rekommendationer och det förs fram att barngrupperna har ökat stort de senaste tio åren i Malmö och att genomsnittet för elevgrupper på fritids i Malmö är högre än rikets snitt. 

I Göteborg finns inga lokala mål eller riktlinjer för fritids. Men sett till övriga storstadsregioner ligger Göteborg lägre med omkring 34 barn i genomsnitt i grupperna, en ökning med sju barn sedan 2007. 

Fakta: 

Om Fritids i skollagen 

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.

Utbildningen ska utgå ifrån en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Fritidsgrupper

Antal elever per avdelning

Göteborg  
2003: 23,9
2013: 33,4

Malmö  
2003: 38,2
2013: 47,3

Stockholm  
2003: 32
2013: 49,3

Sverige  
2003: 30,1  
2013: 40,4 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu