Fri teatergrupp jubilerar med renoverad Ibsen | Skånes Fria
  • Ensemblen i Peer Gynt – The girl activist vill stå för något annat än den vita heteronormativa blick som präglar Ibsens originalpjäs.
Skånes Fria

Fri teatergrupp jubilerar med renoverad Ibsen

Teater Foratt i Malmö firar ett decennium med en metaföreställning om identitet och nutida mediala ikoner. Pjäsen bygger i grunden på Henrik Ibsens storverk Peer Gynt från 1867, men texten är till 99,5 procent ny och titelpersonen har blivit kvinnlig aktivist.

Det blir revolution, musik, färgstarka bilder och koreografi när Teater Foratt iscensätter Åsa Lindholms specialskrivna pjäs Peer Gynt – The girl activist. Gruppen tar emot i ett tvådelat scenrum med nedsänkta publikplatser i mitten. Det var regissören Niclas Sandströms önskan att få spela en pjäs som kunde utnyttja hela scenutrymmet på Bastionen till jubileet. Scenbilden som vi ser den är enligt Niclas Sandström i stort sett klar.

    – Men det kommer att hända mer innan premiär. Och de som har följt oss under åren kommer kanske att känna igen sig eftersom vi har återanvänt delar av vår tidigare scenografi, säger han.

Pjäsens roller spelas av Bahareh Razekh Ahmadi, Francine Agbodjalou och Åsa Widéen. Utifrån Åsa Lindholms manus har gruppen jobbat fram en metaföreställning med repetitionsfasen av pjäsen som ramberättelse. Den är också självkommenterande genom de tre aktörerna.

Bahareh Razekh Ahmadi som är väl förtrogen med förlagan till The girl activist spelar den aktris som gestaltar rollen Peer. Hon tycker mycket om Åsa Lindholms totalrenovering av Ibsens original. En pjäs som hon menar utgår helt från patriarkala strukturer.

    – I den här uppsättningen utgår vi från en annan blick än den vita heteronormativa blick som präglar originalet. Vi använder oss av en klassiker för att undersöka vad den säger om vår samtid. Vi använder Ibsen för att kritisera det originalet står för.

Hon får medhåll av Åsa Widéen som leder in samtalet på en diskussion om hur strukturer ofta reproduceras på teatrarna, inte minst på institutionerna.

    – Det är ofta så med pjäser som till exempel den ursprungliga Peer Gynt. Det är samma könsroller och idéer som upprepas gång på gång. Det går inte att jobba på det sättet här.

   – Rollbesättningen spelar också stor roll i en uppsättning av en omgjord klassiker, inflikar Francine Agbodjalou.

Niclas Sandström utvecklar resonemanget.

   – Originalet utgår helt från Peer Gynts, alltså cis-mannens roll. Eftersom vi inte har några cis-män bland skådespelarna så vore det ju helt sjukt om vi utgick från det perspektivet.

Att få handlingen i en pjäs som The girl activist förklarad för sig är inte helt enkelt. Helst hade en velat grotta ner sig i ett långt samtal om patriarkala strukturer, feminism och rätten att vara sig själv som kvinna och människa. Men, tiden rinner iväg och ensemblen gör istället så gott de kan för att förklara uppsättningens kärnpunkter. Bildtänk och digitala ikoner verkar vara centrala för uppsättningen och är begrepp som återkommer flera gånger.

Förklara, vad är digitala ikoner?

    – Vi har diskuterat mycket kring vad Peers resa betyder idag. Nu är det något som går att göra digitalt, det är bara att sätta sig framför datorn och klicka sig fram. Det går att lära sig mycket om världen på det här sättet och att få starka åsikter om händelser, som revolutioner, utan att ens vara där, säger Åsa Widéen.

    – Bilder får olika betydelser beroende på vem som tittar på dem och ur vilken position. Bilder kan ju användas antingen reproducerande eller maktkritiskt, menar Bahareh Razekh Ahmadi.

Originalet Peer Gynt är ju från början skrivet som ett hörspel. Den var inte tänkt att sättas upp på scenen. Märks det på något sätt i er föreställning?

   – Hörspelet finns med i åtminstone en scen, säger Åsa Widéen.

   – Dessutom har ju Åsa Lindholm ett jättespännande bildtänk. Det är lite som att en kan höra bilderna, inflikar Bahareh Razekh Ahmadi.

   – Åsa [Lindholm] har plockat in referenser från originalet till  nutiden i de här bilderna. Vi lever ju väldigt mycket i ett bildsamhälle idag. Kolla bara på hur vi ser på revolutioner digitalt på till exempel våra datorer, säger Francine Agbodjalou.

Det är tydligt att diskussionerna under arbetet med pjäsen har legat på en hög konstnärlig och intellektuell nivå. Skådespelarna har haft stor kreativ frihet att tillsammans med Niclas Sandström utveckla föreställningen och sina roller. De är alla nöjda med det antiauktoritära arbetssättet som präglat repetitionerna.

    – Det är enormt tidskrävande att jobba så här med alla diskussioner och att vi testar oss fram. Men det är också otroligt spännande och givande. Det var exakt så jag ville jobba med den här uppsättningen, säger Niclas Sandström.

Uppe på scenen studsar en förväntansfull Bahareh Razekh Ahmadi omkring. Hon och resten av gruppen verkar mer än redo för publiken. När premiären väl infinner sig  kommer scenrummet bland annat att förstärkas av världsmusikern Nadin Al Khalidis nykomponerade musik. För koreografin står Lidia Wos från Skånes Dansteater.

Fakta: 

Peer Gynt – The girl activist har premiär 10 april på Bastionen, Östergatan 21 i Malmö och sedan spelas ytterligare elva föreställningar.

Rekommenderade artiklar

En smak av myrstacken

I Teater intakts Join saknas den svärta som vi har sett i andra interaktiva föreställningar, skriver recensenten Mathias Meyrell.

Hallå där...

Anna Weitz från Filmkollektivet Råfilm som har producerat den bioaktuella dokumentären Förvaret. Filmen följer två personer som frihetsberövats i väntan på avvisning och två personer i personalen på förvaret i Flen.

© 2017 Skånes Fria