Slutsnackat vill få folk att agera | Skånes Fria
  • Frances Tuuloskorpi hoppas att Slutsnackat kan ge folk inspiration och tips för att pröva att organisera sig själva.
  • Freke Räihä läser dikter på släppfesten.
Skånes Fria

Slutsnackat vill få folk att agera

För att få till förändringar på arbetsplatserna behöver folk gå samman och kollektivt vägra övertidspass och uteblivna raster. Det menar Frances Tuuloskorpi som är redaktör för Slutsnackat, en antologi om arbetarkollektivet som maktfaktor. I veckan är det släppfest i Malmö.

Lagom till första maj kommer Slutsnackat ut, den tredje antologin i en serie om folkrörelser på arbetsplatsen. Boken fokuserar på arbetarkollektivet som maktfaktor och redaktören Frances Tuuloskorpi har samlat in vittnesmål från kamper runt om i hela landet. Det handlar bland annat sjuksköterskornas Inte under 24 000-kamp, övertidsblockader och timanställda som sätter stopp för förkortade pass.

– Temat är smarta metoder för att ta strid. Folk berättar om saker de har gjort, sedan kan det vara lyckat eller misslyckat.

Det är inte så vanligt längre att folk berättar vidare vad man gör på arbetsplatse, menar hon. Det kan bero dels på fler kortanställningar och dels på att allt är mer inriktat på vad individen kan göra i dag.

– Men det är nödvändigt att jobba kollektivt om vi ska förändra på arbetsplatsen och det gör vi inte genom att ta oss därifrån, säger Frances Tuuloskorpi.

Hon har varit fackligt aktiv sedan 1970-talet, bland annat som klubbordförande på den nu nedlagda brödfabrik som hon arbetade på i Stockholm. Idén att sätta ihop antologier om arbetsplatskamp kom när hon hörde berättelser om strider på andra arbetsplatser. 2010 kom den fösta boken, Hopsnackat.

– Den bestod av tjugofem anonyma berättelser om hur folk har snackat ihop sig på arbetsplatsen. Avsikten var inte att se hur hemskt vi har det, utan att skapa erfarenhetsutbyte arbetande människor emellan. Jag tänkte att det här ska mina äldsta barnbarn som börjar få sina första jobb kunna läsa.

Den andra boken heter Hopskrivet och fokuserar på bloggar, arbetsplatstidningar och andra kommunikationsvägar som har betydelse för arbetsplatskollektivet. I höst kommer den fjärde och avslutande delen som ska handla om vilda strejker.

– Det kom in så pass mycket material till Slutsnackat så vi bestämde oss för att spara strejkerna till en egen bok, säger Frances Tuuloskorpi.

Böckerna ges ut som print-on-demand och sätts ihop helt ideellt av henne och några vänner. De är löst sammansatta i ett nätverk som de kallar för Folkrörelselinjen. En grupp som träffas ibland för att utbyta erfarenheter och peppa varandra. Men Frances Tuuloskorpi är noga med att betona att det är inte någon organisation.

– Jag använder inte namnet Folkrörelselinjen så ofta eftersom folk tror att det är något de kan gå med i och organisera sig genom. Vi vill inte ersätta något annat, utan ser det mer som ett namn på metoder.

Hon menar att syftet är att visa hur mycket folk faktiskt organiserar sig i vardagen på arbetsplatser, något som sällan kommer upp i debatten.

– Det finns en skenbild av att folk inte organiserar sig i dag, som används för att passivisera oss. Därför är det viktigt att utbyta erfarenheter.

En av de viktigaste arbetsplatskamperna 2015 menar hon är den planerade underbemanningen, och som är den andra sidan av arbetslösheten.

– Varje gång man ska skära ner så blir det en arbetslös till. Det här möjliggörs av att vi accepterar att inte ta pauser och arbeta underbemannade, vilket gör oss sjuka. Det finns lagar kring det här men folk känner inte till dem, de snackar inte ihop sig. På nästan alla arbetsplatser skulle man behöva ha tio anställda när det är nio. Vore det så skulle det inte finnas någon arbetslöshet. Där önskar jag att vi kollektivt skulle sätta ner fötterna överallt.

I hennes egen text i antologin har hon ett citat som lyder ”Tänk på de arbetslösa, maska mera”.

– Egentligen är maska inte rätt ord. Det är frågan om att inte stressa utan se till att ta sina raster och pauser. Inte se det som självklart att man ska ta de där övertidspassen hela tiden.

Hon menar att det vi gör i praktiken på arbetsplatsen är det som avgör vilka lagar och förhandlingar som går att få igenom i slutändan.

– Vettiga förändringar börjar alltid på arbetsplatser. Det kommer ingen ny lag om vi inte trycker på. Det handlar inte om att man ska skicka in förslag utan om att agera tillsammans.

På släppfesten av antologin i Malmö kommer poeten och författaren Freke Räihä ifrån Degeberga att finnas på plats och läsa dikter. I maj kommer hans bok Baggböleri ut, med dikter om Sveriges längsta lockout som ägde rum i Västerbotten på 1920-talet.

– Lokala grupper på flera skogsbolag organiserade sig genom LS syndikalisterna, som var starka på den tiden. Jag berättar om deras kamp och drar paralleller till hur arbetsmarknaden ser ut i dag med svartarbete och osäkra villkor.

Han tycker också att det är viktigt att organisera sig kollektivt för att åstadkomma förändring.

– Det går inte att sätta press som enskild, det finns ett överskott av människor som är beredda att ta din plats. Men om alla strejkar så blir det svårt att säga ”ni får inte ta kafferaster”. Efter den utarmning av alla tänkbara rättigheter som vi ser i dag så är det minst lika viktigt att organisera sig nu som det var på 1920-talet.

Släppfest för Slutsnackat äger rum 7 maj, kl 19 på Poeten på hörnet, Södra Förstadsgatan 65 b, Malmö.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hallå där...

Navid Modiri, en av personerna bakom Miss Rafiki. I helgen bjuder ni in allmänheten att delta i inspelningen av musikvideon till låten Kintsugi i Malmö.

© 2017 Skånes Fria