Debatt


Pernilla West, Fi Lund och Emma Larsson, Malmö jämställdhetsbyrå
  • Aktiva åtgärder för att utjämna löneklyftor mellan könen, kräver skribenterna.
Skånes Fria

Vi vill inte vänta i 85 år på rättvisa löner

Att en kvinna i genomsnitt tjänar 3,6 miljoner kronor mindre än en man under en livstid handlar inte om att kvinnor arbetar mindre än män, eller inte arbetar lika hårt. Kvinnor och män arbetar lika många timmar under arbetsveckorna, men män får i högre grad betalt för sitt arbete medan kvinnor arbetar mer obetalt i hemmen. Att kvinnor tjänar mindre än män handlar om hur samhället värdesätter olika sorters arbete – utifrån kön.

Om löneutvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste 20 åren kommer det att dröja till år 2100 innan lönerna är jämställda. Det är inte acceptabelt. Inte heller är det acceptabelt att kvinnors sjukskrivning för utbrändhet och utmattningssyndrom har ökat femfaldigt under de senaste åren.

Undersköterska och långtradarchaufför är exempel på de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Här finns också en tydlig löneskillnad där undersköterskan tjänar mindre än långtradarchauffören – utan att det betyder att den ena arbetar hårdare än den andra. På liknande sätt kan vi se att den kommunalt anställda IT-teknikern tjänar mer än förskoleläraren, sjukhusteknikern mer än sjuksköterskan. Förklaringen att löneskillnaderna skulle bero på om anställningen är inom offentlig eller privat sektor håller inte. Snarare är det så att ditt kön bestämmer din lön.

Att utjämna de löneskillnader som finns handlar inte bara om att möjliggöra att kvinnor får positioner inom mer välbetalda yrken, det handlar om att vi måste omvärdera, och uppvärdera det arbete som utförs i de kvinnodominerade sektorerna och betala lön därefter.

Kvinnodominerade yrken hittar vi ofta inom vården, och majoriteten av dem som tar hand om barn, gamla och sjuka är kvinnor. Det är en arbetsinsats som är ovärderlig för samhället. Det är dags att lönerna börjar avspeglar detta.

Jämlikhet och jämställda löner är ett ansvar som vilar på alla arbetsgivare, inte minst de inom offentlig sektor såsom kommun, stat och landsting. Det är dessa verksamheter som ska gå i bräschen för hur vi skapar ett jämlikt och rättvist samhälle och som ska leva upp till de mänskliga rättigheter som Sverige åtagit sig att följa. Dessa verksamheter har också ansvaret för att aktivt arbeta med de fyra jämställdhetspolitiska målen, varav ett handlar om just ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Det krävs aktiva åtgärder för att utjämna de ojämlikheter som finns, politiska beslut som visar att de politiker som fått folkets röster vill göra allvar av det förtroende om jämlikhet som de blivit inröstade i parlamenten för att genomföra.

Vi kan inte vänta i 85 år på rättvisa löner. Det är dags för handling och aktiva åtgärder!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu