”Nu vill jag få vara mig själv” | Skånes Fria
  • Chris Schenlauer började fundera på en könskorrigering redan för femton årsedan, men karriär och utlandsarbete kom i vägen. "Kanske är jag redo nu, eller bara trött på att förneka mig själv. Nu känner jag både en sorg över att det har tagit så lång tid och en glädje över att det äntligen blir av. "
Skånes Fria

”Nu vill jag få vara mig själv”

Hon bryr sig inte så mycket om hur andra ser henne, utan vet i hjärtat att hon är kvinna. Med humor, nyfikenhet och en hel del tuffhet tar Chris Schenlaer sig igenom sitt livs resa.

I slutet av augusti berättade Lunds kulturchef Chris Schenlaer om sin pågående könskorrigering i Sydsvenskan. Så här två månader senare har hon börjat landa i förändringen, och är glad att artikeln i stort sett bara har gett positiva reaktioner. Den har också bidragit till att avdramatisera hennes könskorrigering i omgivningens ögon.

– Det är skönt att folk vet, grannar kan säga att de har läst om mig i tidningen och så kan vi fortsätta att umgås eller slänga sopor tillsammans.

Humorn har också varit ett sätt att ta udden av förändringen. Den finns hela tiden där, som när hon på arbetsplatsen föreslog att hon kanske skulle vara lucia i år, men fick till svar att hon inte skulle vara så fast vid det här med kön, utan kunde få vara stjärngosse om hon ville.

– Det är hela tiden den stämningen runt omkring mig, och det är väl något jag odlat, det gör det lite enklare. Men det är också så jag är som person, jag har ju inte ändrat min personlighet för att jag har blivit Chris.

Att skämta kan också vara ett sätt att bemöta de negativa reaktioner som ändå kommer ibland.

– Häromdagen var det några män i min ålder på en lunchrestaurang som skulle hålla på att tissla och tassla och stirra ut mig. Då stirrade jag tillbaka och ropade hej tvärs över restaurangen, det fick dem att bli väldigt generade. Man måste våga vara tuff ibland också.

Chris Schenlaer är just nu under utredning på könsidentitetsmottagningen i Lund. Om hon därefter beviljas en könskorrigerande behandling kan hon börja äta hormonet östrogen och sedan genomföra en kirurgisk operation. Hon har valt att redan nu byta förnamn och kalla sig för kvinna.

– Det är något som jag mår väldigt bra av och jag har ingen lust att vänta. Jag är så pass gammal och känner att nu vill jag få vara mig själv.

Men övergången har inte varit helt lätt varken för Chris Schenlaer eller hennes närmaste. Bara det att vänja sig vid att nu se sig själv som en heterosexuell kvinna och maken Lasse som en heterosexuell man är utmanande.

– En kompis som mest umgås med andra homosexuella skrev och tackade för att vi hade kvoterat in ett heterosexuellt par i hans bekantskapskrets. Men så är det ju inte, Lasse är det han är och vi älskar varandra, det är det viktiga.

Hon berättar att hon hela tiden lär sig vad det innebär att bli kvinna. Hon märker skillnader i hur omgivningen beter sig, som att det plötsligt är vissa män som har börjat krama henne. Men där finns också nya saker hon hittar i sig själv.

– Jag är nog inte lika pushig som person längre, blir inte arg lika lätt och tycker att jag har blivit bättre på att lyssna. Sen kan jag inte säga att det är typiskt kvinnligt, det är bara grova generaliseringar. Det handlar nog mer om att jag slappnar av.

Även om målsättningen är att göra den könskorrigerande operationen så bryr sig Chris Schenlaer inte särskilt mycket om ifall världen uppfattar henne som kvinna eller inte.

– Jag kommer inte bli någon Marilyn Monroe så det är skit samma, jag kan och vill inte leva upp till de heteronormativa skönhetsideal som har projicerats på bioduken i årtionden. Jag uppfattas säkert olika av olika människor och bara det är en jättebefrielse.

Fakta: 

Chris Schenlaer

Bor: I Malmö

Stjärntecken: ”Jag är jungfru, haha. Jag har inte tänkt på det förrän nu”.

Intressen: Ta hand om sommarstugans stora tomt, sova, umgås med vänner, läsa. ”Jag tar mycket del av kulturarrangemang i jobbet så det där med fritid och arbete flyter ihop. Ibland på semestern har jag kulturstopp, då är det skönare att bara vila och laga middag”.

Det bästa och sämsta med Lund: ”Alla stora hjärnor. Det blir för lite action. Det tänks och tänks och tänks men vi behöver göra något också”.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Skånes Fria