”Inkomstklyftorna ökar snabbare än tillväxten” | Skånes Fria
  • Protest utanför Socialdemokraternas kongress Tillväxt för välfärd 2004.
Skånes Fria

”Inkomstklyftorna ökar snabbare än tillväxten”

Tillväxt har i dag blivit ett mål som politiken alltid strävar mot. Men är det verkligen den bästa vägen för att nå välstånd? Det frågar sig ett nytt forskarteam i Lund som ska undersöka hur otillväxt kan fungera.

– Med tillväxt som normaltillstånd har mål och medel blandats ihop, menar lektorn i företagsekonomi Alexander Paulsson vid Lunds universitet.

Tillsammans med tio kollegor från brett skiftande discipliner drar han i oktober igång ett tvärvetenskapligt projekt kring begreppet degrowth, på svenska otillväxt.

– Istället för att betrakta ekonomisk tillväxt som ett medel för att nå välstånd, har tillväxt blivit ett mål i sig, säger Alexander Paulsson.

Han menar att politikerna abdikerat från diskussionen om vad som är välstånd, hur det goda livet ska levas, vad det innebär att erkänna andra människor och att respektera miljön.

Otillväxt har varit ett levande begrepp de senaste fem åren, särskilt i Frankrike (décroissance) och i några andra europeiska länder. Men redan på 70-talet diskuterades tillväxtens gränser på ett kritiskt sätt och tankarna utvecklades på 80-talet. Man kan känna igen kritiken från sociala rörelser i dag, men också från gröna vågen på 70-talet och från vänsterpolitik i allmänhet. Men från marxistisk håll har man stundtals varit kritisk mot begreppet degrowth, som man menar inte tydligt tar avstånd från det kapitalistiska samhället. En del menar också att degrowth är ett för luddigt begrepp för att bringa klarhet. Det är det som forskningsgruppen vid Lunds universitet ska försöka råda bot på under åtta månader.

– Trots flera decennier av ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard har inkomstklyftorna ökat snabbare än tillväxten. Ett litet antal personer äger allt mer av jordens tillgångar, säger Alexander Paulsson.

Forskningsprojektet kring otillväxt utgår från uppfattningen att ekonomisk tillväxt tenderar att gynna dem som redan äger mycket och att den dessutom har en negativ inverkan på miljön. Forskarna påpekar att inget land ännu har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från klimatpåverkan.

På hög politisk nivå provar man lösningar som utsläppstak och -rättigheter liksom höga importtullar och återkommande internationella klimatförhandlingar för att lindra tillväxtens negativa miljöpåverkan.

– Det är en omöjlig ekvation att förena fortsatt tillväxt med värnandet av miljön. Till exempel outsourcingen av miljöfarlig tillverkning till Kina förtar effekterna av alla dessa försök, säger Alexander Paulsson.

Energieffektivisering kan istället leda till ökad konsumtion, menar han och tar ett exempel från den tidiga industrialiseringen.

– När ångmaskinen kunde drivas med allt mindre kol användes det uppkomna överskottet till att tillverka allt fler produkter. I dagens västvärld där allt fler marknader mättas söker man efter ytterligare investeringsobjekt som kan få medborgarna att låna allt mer och därmed hålla igång hjulen.

Alexander Paulsson påpekar att detta produktions- och konsumtionsmönster med cyklisk regelbundenhet leder till lågkonjunkturer som påverkar levnadsförhållanden negativt. Kanske ligger lösningen i hur själva begreppen tillväxt och otillväxt definieras.

En vanlig missuppfattning är att otillväxt skulle vara detsamma som negativ ekonomisk tillväxt eller innebära en återgång till förmoderna levnadsvillkor

– I själva verket erbjuder otillväxt nya sätt att förstå och tänka kring välstånd.

Målet är att finna vägar till ett mer miljömässigt och rättvist samhälle och det skulle man kunna göra med planerad nerväxt istället för att utgå från befintlig ekonomi. Det handlar om att förändra det ekonomiska systemet i grunden, bland annat att lansera andra tankar om besittningsrätt och äganderätt.

– Hur tankarna om otillväxt knyter an till begrepp som kön, ras, klass och etnicitet är andra områden som vi vill belysa, säger Alexander Paulsson.

Fakta: 

Degrowth

Det tvärvetenskapliga forskningstemat kring degrowth ska bedrivas på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Institutets syfte är just att skapa en flervetenskaplig miljö där forskare ska kunna samarbeta för att identifiera, studera och analysera några av dagens och morgondagens problem samt söka dess lösningar.

Övriga forskare som deltar i studierna kring degrowth är verksamma i disciplinerna konstvetenskap, statsvetenskap, humanekologi, miljö- och hållbarhetsvetenskap, naturgeografi, företagsekonomi samt socialt arbete.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Skånes Fria