Koko Molander

Fördjupning


Koko Molander
  • Marschen för tillgänglighet var ett av de sätt som aktivister pressade på för att få in bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen.
Fria.Nu

Inga domar trots ny lag om tillgänglighet

Bristande tillgänglighet blev en form av diskriminering i lagen under 2015. Rättighetsbyråer i Stockholm och Göteborg utreder ärenden, men hittills har inget prövats i domstol. Inte heller DO har tagit något fall till rätten.

På Byrån för lika rättigheter i Stockholm ställer sig juristen Carin Apelmo positiv till den nya lagstiftningen, men det behövs en praxis för att se hur den konkret kan fungera.

– Just nu är rättsläget osäkert och vi upplever det problematiskt att den ännu inte har prövats. Men så är det ju alltid med ny lagstiftning, säger Carin Apelmo.

Byrån för lika rättigheter upplever att antalet anmälningar som rör funktionsnedsättningar och tillgänglighet ökade under förra året, troligtvis till följd av den nya lagen. Men mörkertalet uppskattas vara stort.

– Det är inte på något sätt så att samhället är tillgängligt. Anledningarna till att lagen inte prövats kan vara att man inte vågar anmäla eller att vi som jobbar med frågorna har bristande resurser, säger Carin Apelmo.

Hon skulle gärna se att Diskrimineringsombudsmannen, DO, drev ett ärende vidare till domstol.

– Det skulle underlätta mycket för oss med lite praxis. Och ge mer tyngd åt bestämmelsen som i dag kan uppfattas som tandlös.

Men trots det har lagen haft viss effekt, tycker Carin Apelmo.

– Vi tycker att det har blivit lättare att driva opinion kring tillgänglighetsfrågorna.

Byrån för lika rättigheter utreder för närvarande ett fall rörande bristande tillgänglighet, men det är ännu inte klart hur utgången blir.

– Vi håller på och diskuterar hur vi ska gå till väga rent strategiskt. Vi vill uppmärksamma frågan och ett sätt kan vara att driva juridisk aktivism och testa gränserna.

På Göteborgs rättighetscenter utreds också fall rörande bristande tillgänglighet. Annika Lindström, vikarierande verksamhetsledare, menar att det är alldeles för tidigt att se några effekter av lagstiftningen.

– Det vi kan se och det som funktionshinderrörelsen riktat kritik mot är att lagen har många undantag och kriterier som talar för att det inte blir så effektivt.

Bland annat undantas verksamheter med färre än 10 anställda. Den som upplever sig diskriminerad ska också ha en varaktig relation med verksamhetsutövaren.

Göteborgs rättighetscenter har flera ärenden rörande bristande tillgänglighet rör personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Min gissning är att personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer att få det svårast att använda lagen, eftersom det då finns mindre synligt att ta på. Det är en av svårigheterna med lagstiftningen – att definiera vad som är tillgänglighet, säger Annika Lindström.

Till DO har 360 anmälningar rörande bristande tillgänglighet kommit in sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Av dessa har 50 blivit utredningar och knappt 30 utreds fortfarande. Övriga har avslutats utan att de tagits vidare till domstol.

I genomsnitt tar DO ett 20-tal ärenden till domstol per år. Hittills har DO inte tagit vidare något fall rörande bristande tillgänglighet.

– Vi överväger alltid möjligheten att ta ärenden som vi utreder till domstol och jag är helt övertygad att vi snart kommer att gå till domstol med ett ärende som rör bristande tillgänglighet. Men det är bara ett sätt som vi jobbar på och det viktiga är den övergripande målsättningen: Att arbeta för ett samhälle fritt från diskriminering, säger pressansvarig Clas Lundstedt på DO.

DO tycker att det är för tidigt att tala om lagstiftningens eventuella brister i dagsläget. Men det som sticker ut är att utredningarna om bristande tillgänglighet har tagit längre tid att genomföra än vanligt.

– Det kan bero på att det är ett nytt område, men också att det till skillnad från annan diskriminering berör flera andra olika områden. Själva kraven på tillgänglighet regleras främst i annan lagstiftning, till exempel i plan- och bygglagen, språklagen och skollagen. Därför måste vi först konstatera om en verksamhetsutövare har brustit i förhållande till dessa krav innan vi kan konstatera om det eventuellt kan vara fråga om diskriminering.

Det går att se vissa positiva effekter, som att frågan om tillgänglighet kommit högre upp på dagordningen, anser DO. Fler hör av sig till myndigheten för att ställa frågor om hur de ska undvika att bryta mot lagen.

– Vi ser också att de utredningar som vi gör har lett till att verksamheter har vidtagit åtgärder och förbättrat tillgängligheten, säger Clas Lundstedt.

Fakta: 

Diskrimineringslagen

Ingen får missgynnas eller kränkas på grund av:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Det finns sex olika former av diskriminering: 

  • Direkt diskriminering
  • Indirekt diskriminering
  • Bristande tillgänglighet
  • Trakasserier och sexuella trakasserier
  • Instruktioner att diskriminera

Bristande tillgänglighet infördes 1 januari 2015 och ska skydda personer med funktionsnedsättningar mot diskriminering.

Diskrimineringslagen gäller för specifika områden som till exempel arbetslivet, skolan, tjänstesektorn och hälso- och sjukvården.

Se www.do.se för mer information.      

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Dunkla motiv bakom häxjakten mot Rousseff

Analys

Processen mot Brasiliens president Dilma Rousseff handlar inte om hon brutit mot lagen eller inte – det är bara en bricka i den USA-stödda högerelitens försöka att sänka arbetarpartiet PT, skriver Jon Weman i en analys.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu