Gruvföretag vill bryta kaolin vid Natura 2000-område | Skånes Fria
  • Utsikt från Jällabjär över Billinge fälad där ett gruvföretag försöker få tillstånd att bryta kaolin.
Landets Fria

Gruvföretag vill bryta kaolin vid Natura 2000-område

Intill ett Natura 2000-område med den utslocknade vulkanen Jällabjär har Svenska kaolin försökt öppna en gruva sedan år 2000. För fjärde gången prövas nu om företaget får bryta kaolinlera nära skånska Röstånga.

Femhundra meter från mineralfyndigheterna av kaolin och nära det planerade dagbrottet på Billinge fälad bor Per Eckersten med familj, en hund och några islandshästar.

– Vi bor här för lugnet och naturen sedan 1978, säger han.

Några år senare upptäcktes fyndigheten av den vita leran kaolin, eller porslinslera som den också kallas, genom Nämnden för statens gruvegendomar (NSG).

Per Eckersten berättar att en av de medverkande tjänstemännen på myndigheten senare var med och startade ett privat bolag som ansökte om att få bryta kaolinet. På Svenska kaolins hemsida står att det i början av 1990-talet inleddes ett samarbete mellan NSG och företaget för att utveckla kaolinfyndigheten.

Företaget som är samma som fortfarande försöker öppna gruvan fick 1998 ja till en så kallad bearbetningskoncession av regeringen. Men i Miljödomstolen tog det stopp och företaget fick nej 2001. Sedan dess har det varit ett antal turer i domstolarna, med beslut som överklagats och nya ansökningar.

Den 31 maj börjar de nya förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen som tillfälligt flyttat in i Röstånga gästgiveri.

På Facebook manar gruppen Stoppa Kaolingruvan på Billinge fälad till samling innan förhandlingarna för att visa engagemang mot gruvplanerna.

– Vår förhoppning är att det blir avslag, det här varit en segdragen process som nu behöver ett avslut, säger Lina Wells.

Hon har växt upp i Röstånga och flyttade tillbaka för sex år sedan.

– Gruvbrytningen skulle förstöra den tysta plats som naturreservatet är. Tystnaden och att vara i naturen betyder mycket för mig, säger Lina Wells.

Kaolin används bland annat för att göra papper vitt, i keramik och smink. Enligt gruvföretaget Svenska kaolin finns det 41 miljoner ton malm på Billinge fälad, varav hälften är av bättre kvalitet. Brytning och förädling beräknas av företaget kunna pågå i upp till 25 år.

Gruvan skulle, förutom själva dagbrottet, innebära att 100 lastbilar om dagen passerar kant i kant med Natura 2000-området och genom Röstånga vidare mot Landskrona hamn. Den skulle också öka personbilstrafiken.

– Lastbilstrafiken kommer att öka bullret, men också sänka trafiksäkerheten i byn, säger Lina Wells.

Av de boende i trakten är en majoritet skeptiska, menar Per Eckersten och Lina Wells.

– Det kanske finns de som är positiva, men i så fall hörs de inte, säger Lina Wells.

Per Eckersten menar att det längre tillbaks i tiden fanns fler som tänkte att gruvan kunde vara bra för att ge fler arbetstillfällen till bygden. Men nu när själva anrikningen inte planeras pågå i anslutning till dagbrottet på grund av miljöskäl gäller det färre arbeten.

– Det finns någon fastighetsägare som hoppas på att få ut lite pengar om gruvan blir av, det är nog den enda som jag hört skulle vilja ha ett ja.

Per Eckersten är så kallad sakägare i frågan eftersom hans fastighet ligger så pass nära den planerade gruvan. Det betyder att han har rätt till ett juridiskt ombud under förhandlingarna, men endast på grund av att grundvattennivåerna kan sänkas.

– När det gäller buller, ljus, föroreningar och rödlistade arter då förväntas myndigheterna förra den talan, säger Per Eckersten.

Hittills har en majoritet av myndigheterna varit skeptiska i sina yttranden. Både Naturvårdsverket och länsstyrelsen skriver att de tycker att domstolen ska avslå ansökan. Visserligen tar länsstyrelsen också upp att kaolinfyndigheten är klassad som riksintresse, men ifrågasätter om gruvan har ett sådant samhällsintresse att det väger tyngre än de intrången i miljön som en gruva innebär. Naturvårdsverket kommer inte att delta i förhandlingen, men det gör däremot länsstyrelsen.

– Det är självklart för oss. Företaget har ju bemött vårt yttrande och lämnat kompletteringar efter det, men jag kan inte gå in på hur vi kommer att argumentera på förhandlingarna, säger Dave Borg på länsstyrelsen i Skåne.

Det finns många frågetecken i hur en kaolingruva skulle påverka miljö och människor: Vad händer med vattnet i Rönne å som får ta emot utsläppen? Kommer området att täckas av ett vitt damm? Hur påverkar de halloyciter, nanopartiklar som är en del av föroreningarna, människor och djur?

Det som däremot står helt klart är att Billinge fälad skulle förändras helt och hållet för all framtid. Per Eckersten är tveksam till om myndigheterna tar frågan på tillräckligt stort allvar när både Hav- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket tackat nej till att medverka under förhandlingarna.

– Det känns som ett svek, när de inte ens kommer. Myndigheterna ska ju finnas till för att skydda medborgarnas intressen, säger Per Eckersten.

Kampen mot gruvplanerna har pågått länge och han hoppas att det snart ska ta slut.

– Hotet om en gruva ligger som en våt filt över bygden, säger Per Eckersten.

Fakta: 

Mineralet kaolin

Kaolinlera kallas också porslinslera för dess tidiga användning inom just porslinstillverkning. Den används nu för att göra papper vitt och glansigt, samt i smink och produktion av plast, gummi, keramik och cement.

Kaolinfyndigheten i Billinge ska ha bildats när Skåne för flera hundra miljoner år sedan hade en position vid ekvatorn. Då vittrade den järnfattiga graniten sönder och fältspaten omvandlades till kaolinit.

Källa: Wikipedia och Svensk kaolin

Är ett dotterbolag till Tricorona. Ett annat bolag i koncernen är Tricorona climate partner som arbetar med klimatkompensation under visionen ”Alla företag och organisationer tar sitt klimatansvar”. Svenska kaolin startade 1989 under namnet Wermlands guldbrytning och blev senare Tricorona mineral.

Rekommenderade artiklar

© 2017 Skånes Fria