• SVT-programmet Vegorätt som Karoline Jönsson ledde tillsammans med bloggkollegan Elenore Bendel-Zahn kom att bli Sveriges första helvegetariska matlagningsprogram.
  • I det lilla växthuset trivs både kiwiträd och spirande små chiliplantor.
Landets Fria

Hon odlar ett skönt grönt liv

När Karoline Jönsson flyttade hem till sin barndomsby för drygt fem år sedan tänkte hon stanna i några månader. Istället blev det början på ett nytt sorts liv och en karriär där hon inspirerar andra att äta växtbaserat, odla själva och varva ner.

Det fullkomligt lyser av grönt kring Karoline Jönssons hus utanför Ystad. Efter några dagar av kyla, regn och enstaka snöfall har solen letat sig fram. I örtagården har libbstickan börjat spira och grönmynta, timjan och citronmeliss vaknat till liv. Inne på glasverandan sträcker katten Finn ut sig på kökssoffan. Karoline kupar händerna runt en kopp te. Det har varit några intensiva år för henne, med matbloggspris för Det gröna skafferiet, kokbok, uppdrag för mat- och odlingstidningar, matlagningsprogram och nu den nya boken Det goda gröna som kom ut i mars.

– Med Det goda gröna ville jag binda samman alla delar i den livsstil som jag skrev om på bloggen. Det här med att laga mat av det jag odlar, leva på landet och ta vara på det som växer omkring mig. Jag ser den som ett bevis på hur häftig den växtbaserade maten är, att det går att göra så mycket själv, säger hon.

Boken har beskrivits som en ”kompis i trädgårdslandet”, och det är gärna så Karoline vill se den. Hon ger enkla handfasta tips baserade på de erfarenheter som hon har gjort som självlärd hobbyodlare.

– Allt jag kan om odling har jag lärt mig genom att testa, googla och prata med andra som har liknande bakgrund.

Hon upplever att det finns ganska mycket pekpinnar i odlingsvärlden, och folk som är skolade i olika läror med bestämda åsikter om allt från hur jorden ska grävas till hur en kompost ska vändas eller inte vändas.

– Jag vill visa att vi kan lägga allt det där åt sidan, det blir bra ändå. Huvudsaken är att sätta igång och att våga och prova sig fram, det är inte så mycket som kan gå fel. I värsta fall vissnar växten eller så blir ingen frukt på trädet, det är inte hela världen.

I dag är hon självförsörjande på vissa saker under sommarhalvåret, som squash och bönor och andra grönsaker som det är lätt att odla mycket av. Bär och äpplen har hon fortfarande i frysen från förra sommaren. Men självförsörjning har aldrig varit ett självändamål.

– För mig är odlandet bara glädje, jag känner inte någon press att vara självförsörjande. Det handlar om att komma närmare jorden och rota sig, att få en relation till maten jag äter. Däremot tycker jag att det är viktigt att ta vara på det som faktiskt finns, jag kan känna en väldig tillfredsställelse över att kunna ta hand om hela skörden från äppelträden eller plocka bären och svampen som finns i skogen.

Karoline började odla på allvar 2012, när hon efter att ha blivit av med sitt andrahandskontrakt i Lund flyttat till den lilla sekelskiftesgård som stått tom på föräldrarnas mark.

– Då kändes det inte så roligt. Jag var 23 och hade inte hunnit flänga runt så mycket. Jag tänkte att jag skulle bo här i några månader och sedan hitta ett nytt äventyr. Men det här blev äventyret.

Som frilansande grafisk formgivare tog hon tillfället i akt att skaffa erfarenhet av matstyling- och fotografering. I samma veva började hon odla, blev vegetarian och startade bloggen Det gröna skafferiet, som vann Det stora matbloggspriset redan samma år. Kort därefter fick hon ett bokkontrakt som ledde till boken Det gröna skafferiet.

Att hon så snabbt kunde bygga en karriär kring sin livsstil tror hon har att göra med att hennes val låg rätt i tiden.

– Det var rätt tajming för de här frågorna. Den vegetariska revolutionen var i sin vagga och det fanns en nyfikenhet på det här att bo på landet som ung tjej, att välja en enklare livsstil och att odla sin egen mat.

Hon betonar att hennes matlagning inte bara handlar om att skapa recept som andra kan följa, utan att hon vill visa ett alternativt sätta att leva.

– Det att leva lite mer okomplicerat. Att inte bygga upp sitt liv kring ett jobb utan istället sätta värde på lite roligare och enklare saker. Att varva ner och checka ut från vissa punkter som är förutbestämda att vi ska göra utifrån hur samhället ser ut. Du behöver inte säga upp dig och starta företag, men kan kanske spendera dina helger i skogen och finna värden där också.

Förra året fick hon känna hur det var att inte bara hyllas som nyskapande inspiratör utan även ta emot en del kritik. SVT-programmet Vegorätt som Karoline ledde tillsammans med bloggkollegan Elenore Bendel-Zahn kom att bli Sveriges första helvegetariska matlagningsprogram. Något som gjorde att det redan innan fanns höga förväntningar på vad programmet skulle rymma.

– Programmet föregicks av en grupp på sociala medier som uppmanade SVT att göra ett växtbaserat matprogram. Snabbt kunde man se hur åsikterna gick isär när det kom till hur ett sådant program skulle se ut, och stämningen blev ganska hätsk. Det var allt från att man ville ha nyttig mat till att det skulle vara enkel vegansk snabbmat.

Vegorätt var från början tänkt både som ett livsstilsprogram och ett matlagningsprogram berättar Karoline, och det var viktigt att få fram budskapet om livet på landet, kärleken till naturen och hur enkelt det är att odla sin egen mat. Karoline och Elenore valde också att fokusera på hälsosam mat, något som provocerade en del tittare som menade att alla veganer inte äter raw food eller väljer bort vitt socker och bröd.

– När det gäller annan mat-tv finns det så många alternativ. Stör man sig på Tinas dialekt kan man se Per Moberg och är han för grabbig kan man se någon annan. Eftersom vi var först fanns det inte något för de som inte gillade vad vi gjorde. Men det går inte att ge allt till alla och förhoppningsvis plockar andra upp tråden och gör en massa vegetariska program.

Hon tror inte att det blir några fler säsonger av Vegorätt, men gör gärna matprogram igen i framtiden. Bloggandet har hon lagt på hyllan, i alla fall för stunden. Men hon hoppas att hon kan fortsätta att ge ut böcker, skriva i tidningar och inspirera andra till en grönare livsstil. Samtidigt ska trädgårdslandet sås och örtagården och fruktträden och buskarna skötas om, och så har hon ramslök, nässlor, violer och ett helt skafferi av andra vilda ätliga växter att skörda av runt knuten.

– Jag ser skogen lite som den vilda perennträdgården, där växer så mycket som kommer år efter år. För mig är det lika självklart att ta cykeln till skogen och plocka björnbär som att plocka jordgubbar i landet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Omställningsskola gör succé

Det har blivit en lyckad start för Holma folkhögskola – Sveriges första folkhögskola med omställningsprofil.

Landets Fria

Ny ekoby får 1,6 miljoner

Den planerade R:ekobyn i skånska Röstånga har just fått 1,6 miljoner kronor i Leader-pengar från EU.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu