”Försäkringarna skapar ojämlikhet” | Skånes Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • ”Vill man bromsa utvecklingen mot mer privat finansiering – då måste man också bromsa vinsterna i välfärden.” Det säger John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Fria.Nu

”Försäkringarna skapar ojämlikhet”

Trots att lagen säger sjukvård på lika villkor för alla efter behov är det inte så det ser ut. Att ha en privat sjukvårdsförsäkring, och därmed köpa sig före i vårdköerna, är tre gånger så vanligt som för tio år sedan. Fria samtalar med forskaren John Lapidus om hur vi hamnade här.

För 20–25 år sedan hade det varit otänkbart att tio procent av den vuxna befolkningen köper sig före i vårdkön till samma kliniker som tar emot offentliga patienter. Nu är det ett faktum, säger John Lapidus.

Han är forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och forskar bland annat kring förändringen av den svenska välfärden de senaste decennierna, och mer specifikt kring vård och den snabba framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar.

– Ibland tror jag att vi lever kvar i en föreställning av att svensk välfärd är speciell och att det inte finns någonting som kan hota den offentliga finansieringen. Det är fortfarande så självklart att vård, skola och omsorg är på lika villkor för alla att vi kanske inte ens märker att det håller på att förändras.

Att det har förändrats står klart vid en blick på statistiken. 2006 hade 218 000 svenskar en privat sjukvårdsförsäkring. I slutet av 2016 var det nästan tre gånger så många; 649 000 personer enligt branschorganisationen Svensk försäkring. Men John Lapidus menar att grunden till den utvecklingen lades redan när driften av vård på olika nivåer började att privatiseras i början av 1990-talet.

– Privata vårdgivare, speciellt vinstdrivande sådana, har ett intresse av att tjäna pengar och ett intresse av att få intäkter från så många håll som möjligt. De vill sälja vård till alla som kan köpa. Till landstingen men också till försäkringspatienter och till folk som har råd att betala ur egen ficka.

John Lapidus menar att konsekvenserna av framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar finns att hitta på flera nivåer. En av dem är skatteviljan hos dem som fixar sin vård privat. Varför ska de vilja betala för vård två gånger? Tyskland är ett exempel där möjligheten redan finns att träda ur det offentliga systemet och inte betala skatt, för dem som köper en privat sjukvårdsförsäkring.

– En minskad skattevilja är naturligtvis ett hot mot den gemensamma välfärden. Det leder till skattesänkningar som i sin tur leder till minskade resurser för den offentliga vården.

Samtidigt får privata välfärdslösningar opinionsmässiga konsekvenser. Den som tecknar en privat sjukvårdsförsäkring kommer att fästa allt mindre vikt vid hur den offentliga vården fungerar.

– Vi vet att det finns mycket problem i den offentliga vården. Vad händer då när de kanske mest röststarka medborgarna i ett samhälle köper sin egen vård och är nöjda med den? Försäkringsbolagen uppfyller ju ofta vad de lovar, du får snabb tillgång till vård och får du inte det betalar de för varje dag det dröjer, säger John Lapidus och fortsätter:

– De upplever antagligen inte längre problemen som finns i den offentliga vården, i alla fall inte alls på samma sätt. Plötsligt är det en massa folk som inte bryr sig längre och som försvinner som påtryckargrupp.

Nästa problem är det som kanske ändå är det mest direkta, den ibland så kallade gräddfilen där de med mer pengar glider om dem med mindre. Vissa köper sig före i kön medan andra halkar efter. Att det finns två köer in till vårdinrättningarna är i vissa läger omtvistat. Men John Lapidus menar att det räcker med att gå in på hemsidan hos vilken privat vårdgivare som helst för att få förklarat för sig hur man ska bete sig som sjukvårdsförsäkringspatient respektive offentligt finansierad patient, och att det skiljer sig åt.

Men trots allt säger ändå lagen att alla ska ha tillgång till sjukvård på lika villkor. Det är något John Lapidus menar är något av det mest spektakulära, att trots den där formuleringen, är samma stat med och sponsrar utvecklingen av den privata finansieringen.

– Direkt sponsring sker genom att försäkringen inte förmånsbeskattas. Tecknar man en försäkring via sin arbetsgivare, vilket de flesta gör i dag, blir det alltså billigare. Individen tjänar på det medan staten förlorar i skatteinkomster.

Att för den sakens skull säga att vi i Sverige har fått ett amerikanskt välfärdssystem är att vara alarmistisk – och så är det inte, menar Lapidus. Men samtidigt finns det likheter att se med de länder som har betydligt mer utpräglade så kallade tudelade välfärder.

– Det finns en synlig välfärd med ett slags behovsprövning för dem som har det allra sämst. Man får bevisa att man är fattig nog för att ta del av ett välfärdsprogram.

– Den gömda välfärden å andra sidan består framför allt av olika skatteavdrag som främst riktas till de mer välmående delarna av befolkningen. Det handlar fortfarande om en välfärdsutgift från statens sida eftersom staten förlorar skatteinkomster men den är inte lika synlig.

Men precis som det finns en behovsprövning för den synliga välfärden i länder som USA, har inte alla människor automatisk tillgång till den gömda välfärden. Många grupper är helt enkelt uteslutna från möjligheten att göra olika skatteavdrag, både formellt och reellt sett.

Dels handlar det om att trots att staten går in och subventionerar kostnaden för något, är det ändå för dyrt för många. Rut-avdrag för läxhjälp är ett sådant exempel. Den formella aspekten handlar om att vissa grupper helt utestängs genom att de saknar förutsättningarna som krävs.

– Har du inget jobb kan du inte göra ett bruttolöneavdrag för sjukvårdsförsäkringen, eller om du inte har en arbetsgivare som är villig att gå med på det.

Görs ingenting tror John Lapidus att fenomenet med privata sjukvårdsförsäkringar kommer att fortsätta öka i ungefär samma takt som under de senaste tio åren. Redan nu har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om att sjukvårdsförsäkringar faktiskt ska förmånsbeskattas. Förslaget kommer i höstbudgeten, och ska börja gälla nästa sommar.

Lapidus tror att ändrade skatteregler skulle kunna ha en bromsande effekt, men det skulle fortfarande vara fullt möjligt att köpa sig före i vårdkön för den som har råd med det.

– I grunden är det vinster i välfärden som driver fram en ny sorts välfärd. Eftersom jag ser ett tydligt samband mellan vinster i välfärden och framväxten av sjukvårdsförsäkringar är det naturligt att tänka sig att om man vill bromsa utvecklingen mot mer privat finansiering – då måste man också bromsa vinsterna i välfärden.

Men det finns andra, något mindre omfattande vägar att tänka sig. John Lapidus nämner den stopplag som infördes 2006 av en socialdemokratisk regering och sedan avskaffades av en efterföljande borgerlig regering.

– Den var så full av undantag och kryphål att den egentligen inte hade någon större effekt. Men om den inte hade haft alla kryphålen så innebar den att en privat vårdgivare som har ett avtal med landstinget inte samtidigt får ta emot sjukvårdsförsäkringspatienter.

Att en ny, striktare stopplag skulle leda till en minskning av sjukvårdsförsäkringar är han säker på. De flesta privata vårdgivare i Sverige är fortfarande beroende av de offentligt finansierade patienterna.

– De ser försäkringspatienterna som en bonus. Skulle de bli tvungna att välja hade de förmodligen valt landstinget i de allra flesta fall.

Men någon diskussion om att helt förbjuda privat finansierad vård finns i princip inte, enligt John Lapidus.

– Vi har alltid haft privat vård i Sverige även när de offentliga monopolen var som störst. Vad det handlar om nu är sammanblandningen mellan offentligt och privat. Går vi tillbaka till ett system där man inte blandar ihop dem kommer det privata att bli ett marginellt system och ingenting som hotar välfärdsmodellen i stort.

Annons

Rekommenderade artiklar

Vård på nätet här för att stanna

­"Det största problemet är hur det finansieras med offentliga medel, men helt utan styrning och krav." Läkaren Ove Andersson är kritisk mot den snabba utvecklingen digital vård har tagit.

Fria.Nu

”Synen på djur har förändrats”

Daniel Rolke har ägnat över 25 år åt djurrättsrörelsen, och beskriver kampen för att få folk att se djurens lidande när djurförsöken ökar och över en miljon minkar fortfarande dödas för sin päls.

Fria.Nu

© 2017 Skånes Fria