Vi borde vara bättre än så | Skånes Fria
  • Det ideologiska försvaret för svaga grupper är självklart, men hur behandlar vi varandra egentligen?

Vi borde vara bättre än så

Högerfolk som vrålar ut förakt och fascism, rasism och demokratihat är obehagligt. Något som vi som står för det som vi ser som goda ideal, den frihetligt gröna rörelsen, socialister, socialdemokrater, radikalfeminister, anarkister inte borde nedlåta oss till. Men det finns grupper som sprider rykten och beter sig riktigt föraktfullt mot människor de borde känna solidaritet med. Jag har kompisar som kallats både hora, cp-skalle och ännu värre saker i förment antifascistiska sammanhang.

Vem som helst kan hitta sådana sammanhang. På Fejan och Twitter framförallt. Och jag mår illa när jag ser folk som ser sig som radikala bete sig så. För det är inte nödvändigt att ljuga. Inte alls.

Foliehattar och elaka människor finns överallt. Vi vet redan att en massa människor inte respekterar andra och framförallt anser att det faktum att de tror sig ha rätt betyder att de får bete sig hur som helst. Där finns det ingen skillnad.

Det är en sak att högern drivs av hat och ägnar sig åt drev. En annan när vänstern gör det. Den borde stå över sånt om den ska vara konsekvent. Det är kontraproduktivt och ofta knappast i linje med de ideologier som den består av. Framförallt är det intellektuellt ohederligt att hitta på saker, sprida idiotier som är lätt att kolla. Och jag undrar hur mycket de egentligen vet om de olika bäckar som rinner genom dem. Om de verkligen läst de tänkare de hyllar.

Jag tror helt och hållet på en enhetsfrontslinje. När det krävs måste vi kunna lägga meningsskiljaktigheter åt sidan. Jag har åsikter som många i vänstern absolut inte håller med om, jag tycker sossarna har gått sönder och hoppas verkligen att Miljöpartiet kvicknar till igen. Och tvärtom, många tycker att jag är för höger i vissa frågor, som jag ser som självklart vänsteridéer. Det måste vi kunna acceptera om vi ska komma någonstans.

För vi vill samma sak i grunden. Förbättra. Arbeta för jämlikhet och jämställdhet. Fixa miljön. Och vi står för en utvidgad demokrati. Resten kan vi diskutera, gärna livligt och tufft, men just nu har vi ett större problem än om prostitution är förtryck eller varje fri kvinnas val eller om vi vill införa basinkomst eller inte. Just nu hotas demokratin av nazistiska flåbusar. Då kan vi inte gorma fula ord åt varandra.

Fascismen och klimatförändringarna är de absolut viktigaste frågorna just nu. I synnerhet här i Sverige. Ödesfrågor. Ett ord jag egentligen inte gillar men som är läskigt aktuellt nu.

Det svåra är att göra något utan att förnedra och håna.

”Den som tror sig ha rätt har ingen rätt att göra sånt som ingen annan får” sjunger jag i en av mina sånger. Och det tror jag måste vara en ledstjärna.

För ibland vill jag bara skrika.

– Skärp er, grabbar.

Det är oftast grabbar. Unga män.

För mig är allt förtryck samma förtryck. Det är samma grupper som förtrycker olika former av minoriteter, som har intresse av att splittra befolkningen och ställa oss mot varandra. Genom att hetsa mot varandra stöttar vi det vi säger oss vilja motarbeta. Blir medskapande i det förtryck vi vill avskaffa.

För det är ju ”vi” som snackar tolerans. Då kan vi inte vara intoleranta mot varandra. Det är vi som vill utvidga demokratin. Då kan vi inte vråla respektlöst åt varandra och försöka tysta de som inte tycker som vi.

Vi som står för principer som jämställdhet, funktionsvarierade människor rättigheter, solidaritet med HBTQ-rörelsen och antirasism kan inte bete oss som våra motståndare.

Rekommenderade artiklar

”En farlig pjäs”

Jerker Jansson har träffat Alexander Charlamov som sätter upp Isbrytaren, en egen pjäs om en teatergrupp som arbetar med en fingerad pjäs: ”En modern patriot” som en gång varit bannlyst, ungefär som när Life of Brian inte fick visas på vissa tevekanaler i England. Pjäsen har premiär 10 november på Olympiateatern i Stockholm.

Polyamoröst manifest

”The ethical slut” är en sexualpolitisk klassiker trots att den bara har ett par decennier på nacken. Dess betydelse för spridningen av det som nu för tiden kallas polyamorositet går inte att underskatta, menar Jerker Jansson som har läst den nyutkomna svenska översättningen.

Kölnkonserten ett kulturellt faktum

Kölnkonserten av Keith Jarrett är att betrakta som ett kulturellt faktum. På en undermålig flygel plockar han upp jazzklanger, poprytmer, folkmusikmelodier och klassisk musik och knådar dem om och om igen.

© 2018 Skånes Fria