Arbetarrörelsens arkiv – en guldgruva | Skånes Fria
Skånes Fria

Arbetarrörelsens arkiv – en guldgruva

I samband med första maj tittar Malmö Fria in på Arbetarrörelsens arkiv i Skåne. Arkivarien Fredrik Egefur är vår ciceron till fanor, bilder och dokument från den skånska arbetarrörelsens historia.

Vattnet sipprar in i den vitkalkade roddbåten. Anton Nilson öser med näven och ror om vartannat, båten sicksackar sig fram genom hamnbassängen. En lätt kvällsbris krusar vattnet. Från skonaren som ligger akterförtöjd ett hundratal meter bort hörs dova röster. Ljuden studsar fram över det stilla havet.

Luften är ljum denna sommarkväll den 11 juli 1908. Timmen är sen och engelsmännen har gått till kojs. Det syns i alla fall ingen på däck. Roddbåten slår i fartyget med en duns. Det blir tyst, men sedan hörs rösterna igen. Lastluckan ligger några famnar över vattenlinjen och är svår att nå från roddbåten som kränger när Anton Nilson sträcker sig upp mot luckan. Han tar stöd mot relingen med höger fot och når upp till lastluckan där han placerar plåtburken. Han öppnar locket och tänder stubinen.

Mer än hundra år har gått men tiden känns nära när Fredrik Egefur berättar. Han är arkivarie på Arbetarrörelsens arkiv i Skåne.

– Man ser här på fotot att hålet i skrovet faktiskt är väldigt litet, säger Fredrik Egefur. Han syftar på hålet som uppstod när Anton Nilson placerade en sprängladdning på Amalthea som inhyste engelska strejkbrytare i Malmö hamn 1908. Fotografiet ligger nu i en arkivbox bland tusentals andra foton och pappershandlingar i källarlokalen i ABF huset på Porslinsgatan i Malmö. Historien om Amalthea är bara en av alla händelser som finns dokumenterade i arkivet.

Ljudet från skornas knarrande sulor är det enda som hörs när han visar runt i det underjordiska arkivet. Munnen går i ett. Från de rullbara arkivskåpen tar han fram en brun mapp med handskrivna papper. I sirlig bläckskrift står beslutet om öppnandet av Malmös Folkets park nedtecknat. En röd lackstämpel från Malmö stad pryder dokumentet från 1892. Sveriges första folkpark blev en viktig plats för arbetarna i staden.

– Det är inte bara torra dokument utan en guldgruva som ger en inblick i historien för man skrev ner allt som sades på diskussionerna innan beslut togs.

Fredrik Egefur tar fram ett mötesprotokoll från 1883 där Malmö träarbetares fackförening diskuterar sida upp och sida ner om vad som ska stå på fanan. Arbete, frihet, upplysning, enades de om tillslut. Den blå sidenfanan hänger inramad på väggen utanför Fredrik Egefurs kontor. I arkivet ligger fler fanor från skånska fackklubbar och föreningar. Det var inte förrän på 1890-talet som fanorna blev röda i och med bildandet av det socialdemokratiska arbetarpartiet.

Förutom arbetet som arkivarie forskar Fredrik Egefur om arbetarrörelsen på historiska institutionen i Lund. Som arkivarie ordnar han visningar och hjälper forskare att hitta vad som kan vara intressant för deras forskning. Gamla exemplar av tidskriften Brand trängs i hyllorna med sångböcker och ungdomsföreningsprotokoll. Han inventerar, ordnar och förtecknar handlingarna som lämnas in till arkivet.

– Ofta tycker jag att det är så intressant att jag sätter mig och läser igenom materialet också, säger Fredrik Egefur.

Lysrörslampor i långa rader sprider ett kliniskt ljus. Sprinkler sitter i beredskap i takens alla hörn om olyckan skulle vara framme. För två år sedan flyttades arkivet hit från en möglig källare i Folkets hus. Det var många luggslitna luntor för den då nyanställde Fredrik Egefur att ta hand om. Nu står de mögelfria och sorterade i långa rader.

Fredrik Egefur tycker att det är viktigt att känna sin historia.

– Vilka tjänar på att man glömmer bort historien? Det är en retorisk fråga och Fredrik Egefur är snabb med att besvara sin egen undran.

– Näringslivet använder samma argument nu som för hundra år sedan för att ge minskad makt till arbetstagarna på arbetsmarknaden. Fackföreningarna skulle vinna på att hålla historien levande, säger han.

Utvecklingen går mot att löntagare kämpar mot varandra om jobben istället för att försöka förändra den ekonomiska ordningen som urholkar rättigheterna på arbetsmarknaden.

– Företagen tar hit arbetskraft som inte har några rättigheter. Samma sak hände för hundra år sedan innan arbetarrörelsen var organiserad. På Anton Nilsons tid slog hamnarbetarna ned på strejkbrytarna istället för att slå uppåt. Det var arbetsgivarna nöjda med. Det finns också en liknande frustration i samhället idag när möjligheten att påverka minskar. De främlingsfientliga partierna växer och den grundläggande konflikten förblir orörd, säger Fredrik Egefur.

Du som är intresserad av Anton Nilson kan vända dig till Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona där det finns ett personarkiv över ”Amaltheamannen”.

Fakta: 

Fakta Arbetarrörelsens arkiv i Skåne

Arkivet bildades i Skåne 1941 och är en förening för organisationer med ideell, facklig eller politisk karaktär. Arkivet är ett regionalt arkiv som tillvaratar material från de orter som saknar egna arkiv.

Arbetarrörelsens arkiv i Skåne har som uppgift att samla in och tillvarata arbetarrörelsens kulturhistoriska värden samt att underlätta forskning om rörelsernas historia.

I samlingarna finns bland annat fanor, böcker, tidningar och tidskrifter, uppsatser, avhandlingar, foton, filmer och ett föreningsarkiv med anknytning till arbetarrörelsen i Skåne.

Arkivet ligger på Porlinsgatan 3 i Malmö och är öppet för alla.

Källa: Arbetarrörelsens arkiv i Skåne

Rekommenderade artiklar

De lever livet som vikingar

Ska ni ner och klä ut er igen? Kan folk fråga när Annette Fredin hon är på väg till sin täppa på Fotevikens friluftsmuseum för att leva sitt vikingaliv.

Landets Fria

Barnfokus på nytt filmcentrum

Om ett år öppnar Folkets Bios biograf Panora upp på Friisgatan i Malmö. Biografen ska med filmer från hela världen bredda utbudet på barn- och ungdomsfilm.

Skarhult skriver in kvinnorna i historien

8 mars

Historieböckerna är fulla av män som krigar och styr. I boken Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott, fyller forskarna ett hål i den svenska historien.

Tältaktion flyttade till Migrationsverket

Tältaktion

Tältaktionen i Malmö mot utvisningarna till Afghanistan fortsätter. I veckan bytte demonstranterna Jesusparken mot gräsmattan utanför Migrationsverket i Jägersro.

© 2019 Skånes Fria