”Tågtrafiken ett stort mörker” | Skånes Fria
Skånes Fria

”Tågtrafiken ett stort mörker”

Vinterns många förseningar och inställda tåg har fått tågtrafiken att toppa nyhetsflödet. Men det är åratal av feltänk, otillräckliga investeringar och splittrat ansvar som fått personerna bakom Tågupproret att reagera. Malmö Fria var med på ett öppet möte på Panora i Malmö.

När SJ:s intercitytåg mot Göteborg gör sig klart för att lämna Malmö central, står Erik Lensell där på perrongen och delar ut flygblad. Resenärer skyndar förbi, eller stannar upp och tar en lapp.

Här på stationerna, liksom på tåg och på nätet, pågår Tågupprorets namninsamling. Lagom till vårpropositionen ska namnen på de som kräver kraftiga åtgärder för tågtrafiken lämnas till finansminister Anders Borg.

På stationen är det lätt att hitta människor som vill prata om tåg. Men ibland när Erik Lensell har delat ut flygblad har Jernhusen hört av sig, och velat att Tågupproret ska betala för sig.

Jernhusen äger en stor del av landets stationsbyggnader, och är ett av de företag som uppstod när affärsverket SJ delades upp och bolagiserades 2001.

På ett sätt är bakgrunden till upproret ganska enkelt att förstå. Tågresandet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Spårutbyggnad och underhåll av banor och tåg har inte alls hängt med. Det ger packade stambanor, där minsta försening får stora följder för en lång rad andra tåg på linjen. Att resa med tåg är populärt och miljömedvetet – men de ständiga förseningarna prövar resenärernas tålamod hårt. Till slut väljer de kanske, tillsammans med godstransportörerna och politikerna, att lämna tåget bakom sig. En sådan framtid vill organisatörerna av Tågupproret inte se.

– Det är fullt på spåret. Om exempelvis ett godståg är fem minuter sent att köra upp på stambanan, kan det få vänta i fyra, fem timmar, säger Rolf Sjöstrand.

Han är ombudsman på SEKO södra, och har tjugofem år som tågmästare på SJ bakom sig. I dag jobbar han med fackliga rättigheter för anställda på de företag som tagit över olika delar av järnvägstrafiken. Nu sitter han tillsammans med Erik Lensell från Miljöförbundet Jordens vänner och talar inför en nästan fullsatt biosalong.

Tågupproret startades av representanter för Järnvägsfrämjandet, Miljöförbundet Jordens vänner, Seko södra och Seko Mellannorrland. Syftet är att ta vara på den allmänna upprördhet över tågproblemen som finns, för att föra upp en rad åtgärder på dagordningen.

– Mycket av det här samarbetet mellan miljörörelsen och facket började inom nätverket Gemensam välfärd, säger Erik Lensell, som berättar att det inte var svårt att finna varandra och ställa upp gemensamma krav.

Tåget kan vara ett miljövänligt och effektivt sätt att resa, men så som linjerna sköts nu är det rena kapitalförstöringen, menar han.

Tågupproret kräver också ett stopp för avregleringen och den splittring av ansvaret det medför. De vill samla ansvaret för underhåll, utbyggnad, stationer och verkstäder hos Trafikverket, samt avskaffa vinstkravet och ge SJ ett tydligt samhällsuppdrag: att öka tågresandet i hela Sverige.

– Det är för många kockar nu, det är vad det är, säger Rolf Sjöstrand, som ser bristen på samordning och ansvarstagande som det stora problemet. De gods- och persontrafikföretag som har avtal med SEKO på det område där SJ tidigare var allenarådande, är nu 62 till antalet.

Rolf Sjöstrand tror personligen inte att det går att backa bandet och låta SJ åter ta över allt som en gång ingick, men menar att något måste göras nu. Varje företag ser till sin egen vinst, och har ingen möjlighet att se till helheten. Frågan är också vem som ska våga investera i nya tåg, när ingen vet hur länge man får köra eller på vilka tider.

Under torsdagskvällens möte på Panora visas Ken Loachs film Järnvägare, som handlar om den brittiska järnvägens privatisering på nittiotalet. Filmen följer ett arbetslag som splittras när spårunderhållet konkurrensutsätts. Vissa tar avsked, andra gör uppror och fogar sig sedan till det nya sättet att leva. De tvingas till slut ge upp säkerhetstänkandet för att få komma tillbaka och jobba nästa dag – något som får dödliga konsekvenser.

Efter filmen tar diskussion vid, och många ur den nästan fullsatta biosalongen tar tillfället i akt att ställa frågor. Vad kan göras? Hur kommer det att gå?

Rolf Sjöstrand medger att som det ser ut nu, så är framtiden för tågtrafiken i Sverige ”ett stort jävla mörker”. Nu gäller det att få opinionen att vakna. Hoppet står till att medierna – som har en avgörande makt – ska få upp ögonen för järnvägens verkliga situation. Missnöjet med tågen saknas ju inte – och det borde finnas en politisk potential i det.

– Det kan ta skruv, säger Erik Lensell, och hoppas på att upproret verkligen tar fart.

Fakta: 

<h2>Tågupproret organiserar en nationell kampanjvecka 19-27 februari. För ytterligare information om initiativet och namninsamlingen, se www.tagupproret.se</h2>

Rekommenderade artiklar

Volontärer möter ökad hemlöshet

Hemlösheten ökar i Malmö. Enligt stadens senaste mätning är 1039 personer hemlösa – 139 fler än förra året. På Stadsmissionen i Skåne gör volontärer insatser året runt – men till jul hör extra många av sig och vill hjälpa.

Tuff situation för papperslösa efter upptrappat polisarbete

Fler asylsökande har avvisas med nya metoder som provats ut av gränspolisen i Skåne. Försöksprojektet har bidragit till att drygt 35 procent fler har blivit tvångsutvisade under årets första fem månader jämfört med samma period förra året.

Ny klimaträttvis kampanj tar fart

Vilka får stå för uppoffringarna när världen ska minska sina klimatutsläpp? Insikten om att den rika världen försöker skjuta över sin del av skulden ligger till grund för en ny kampanj.

Kontantstopp oroar tågvärdar

Den första juni införde Skånetrafiken kontantfria bussar och tåg. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket sätter stopp för kontanthantering på bussarna – och att Skånetrafiken vill att samma regler ska gälla på tågen. Tågpersonalens fackliga företrädare fruktar däremot att kontantstoppet kommer att leda till fler hotfulla situationer på tågen.

© 2018 Skånes Fria