Skånes Fria

Alla har ansvar för en tryggare stadsmiljö

I lördags anordnande förbundet Allt åt alla i Malmö en föreläsningsdag inför Internationella kvinnodagen. Bland föreläsarna fanns bland andra Birgitta Andersson, forskare i kulturgeografi och genus, medlemmar i aktivistgruppen Mangla och serietecknaren Liv Strömkvist. Vi passade på att prata med Birgitta Andersson vars föreläsning hade rubriken En stad för alla – om otrygghetens konsekvenser.

Vår stadsplanering grundar sig enligt Birgitta Andersson på gamla maktstrukturer. Städer har byggts av och för en liten grupp män. Kvinnor skulle helt enkelt inte finnas i staden. Ett konkret exempel på detta som Birgitta Andersson tar upp är att det inte byggdes några toaletter för kvinnor i städerna när dessa växte fram. Och fortfarande är planeringsidealet manligt enligt henne.

– Det är inte bara män som ägnar sig åt detta utan även kvinnor, säger hon.

Birgitta Andersson presenterar statistik som visar att 24 procent av kvinnorna känner otrygghet i staden och 41 procent hindras att gå ut ensamma och hon berättar normen är avgörande för hur trygg man känner sig. Ju mer man avviker från normen desto osäkrare känner man sig och normen bygger på sex kriterier: etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning, ålder, landsbygd kontra tätort och klass.

– Vi har ett strukturellt problem som får konsekvenser i stadsrummet. Det handlar inte om enskilda individer. Män som grupp överordnas kvinnor som grupp. Längst ner finns kvinnor, analfabeter. Ju mer man avviker från normen vit, heterosexuell man, desto större otrygghet upplever man.

Klass är också viktigt och en fråga som sällan diskuteras enligt Birgitta Andersson. Har du pengar kan du ta taxi hem, välja bostadsområde, installera larm.

– I USA ser man extremen, ”gated communities”, där tryggheten är väldigt hög i de här områdena men otryggheten utanför är enorm, säger Birgitta Andersson.

Otrygghetskänslan varierar kraftigt beroende på var man bor. Birgitta Andersson refererar till svenska undersökningar som visar att 52 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i utsatta områden känner otrygghet i det egna området medan motsvarande siffror i höginkomstområden är 22 respektive fem procent.

– En stor del av den här otryggheten beror på att man inte känner sig delaktig. Det är samma mekanismer som leder till lågt valdeltagande, säger Birgitta Andersson.

Otryggheten och rädslan påverkar oss på många sätt, från val av transporter till möjligheterna att vara en aktiv samhällsmedborgare.

– Varje samhälle formar sin idé om manligt och kvinnligt, därför är detta något som kan ändras. Och det är viktigt att inte cementera stereotyperna.

Birgitta Andersson menar att både flickor och pojkar varnas för fula gubbar när de är små, men i tonåren ändras detta. Tjejerna blir experter på att undvika risker i tonåren. Det här mönstret ser likadant ut oavsett var i världen vi befinner oss enligt Birgitta Andersson och tjejer använder sig av samma strategier för att hantera otryggheten, oavsett om de definierar sig som rädda eller arga.

Birgitta Andersson räknar upp några av dessa: Tjejer undviker att vistas ute nattetid, pratar väldigt högt i mobiltelefon när de går hem sent, håller hårt i sina nycklar – för att kunna försvara sig om något skulle hända, går över gatan om de möter en ensam man.

– Men män råkar också ut för sexualiserat våld och det är viktigt att vi pratar med våra pojkar om att män begår våldtäkter mot kvinnor. De flesta killar växer upp och blir sjysta män, men några av dem blir förövare. Därför måste vi prata om detta, säger Birgitta Andersson.

Mäns våld mot kvinnor är ett problem som får konsekvenser både för kvinnor och män.

– Många män som går bakom en ensam kvinna väljer att sakta ner farten eller att gå över gatan för att de är medvetna om att de upplevs som potentiella våldtäktsmän.

Det är allas vårt ansvar, både kvinnors och mäns, att tillsammans se till att mäns våld mot kvinnor upphör och att ändra rådande maktstrukturer som får konsekvenser i stadsrummet enligt Birgitta Andersson. Alla ska känna sig trygga.

– Ta ansvar där du befinner dig. Ta diskussionen när någon säger ”vad hade hon där att göra” om en ung kvinna som blivit våldtagen. Det är inte lätt eftersom vi sitter fast i våra strukturer, i våra idéer om vad som är manligt och kvinnligt.

Ett konkret exempel på vad kommunerna skulle kunna göra är att ta bort reklamskyltarna med halvnakna tjejer.

– De bilderna i busskuren är inget som ökar tryggheten för en tjej som står och väntar på bussen helt ensam. Förr var kommunernas utgångspunkt att man säljer reklamplatsen och inte kan påverka vad som sätts upp, men många kommuner har börjat tänka om här. De har en möjlighet att påverka, säger Birgitta Andersson.

Fakta: 

<h2>Den funktionsuppdelade staden – mellan arbete, bostad och fritid är ett av våra största problem i dag enligt Birgitta Andersson. Här följer sex råd från henne på olika nivåer, för hur man kan skapa en tryggare stadsmiljö:<br>• Blanda bebyggelsen mer. Människor i rörelse skapar tryggare stadsmiljö. Folktomma platser är det mest hotfulla för kvinnor.<br>• Förtäta staden istället för att bygga förorter.<br>• Utveckla goda allmänna kommunikationer.<br>• Undvik betongfasader utan fönster. De skapar otrygghet. Kontakt mellan inne och ute skapar trygghet. Gamla stadskärnor där man nästan kan se vad folk har på gaffeln när man går förbi upplevs som trygga.<br>• Utbilda stadsplanerarna i genuskunskap.<br>• Öka genuskunskapen på arbetsplatserna.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Sverige sämst på vård för papperslösa

Region Skåne ligger i framkant när det gäller vård av papperslösa – på pappret. I praktiken vägras gömda flyktingar och papperslösa vård som de har rätt till enligt Åsa Wieslander på Deltastiftelsen.

Oklart om ett miljöbrott har skett

Sammanlagt tio liter myrsyra läckte förra veckan ut från en tre kubikmeter stor tank inne på CMP-terminalen i Oljehamnen i Malmö. CMP kontaktade Miljöförvaltningen och Räddningstjänsten som spärrade av området så fort de var på plats.

”Våra ambitioner har fallit platt”

Det lokala överläggningsprotokollet som berör 9 000 av Vårdförbundets anställda inom Region Skåne skrevs under förra veckan. Mats Runsten på Vårdförbundet är upprörd över Region Skånes inställning under förhandlingarna och att man backar från den gemensamma hållning man tidigare haft.

Internationell amnestikampanj med start i Malmö

– Både kvinnor och män är beredda att ge sina liv för den här kampen och dö med huvudet högt, sa mapucheledaren Lonko Juana Calfunao från Chile under förra veckans presskonferens på Folkets hus i Sofielund.

Första sommarskolan för ensamkommande flyktingbarn

Förra veckan startade Västra Kanalskolan sin första sommarskola för ensamkommande flyktingbarn. Under två veckor får ungdomarna lektioner i svenska, engelska och matematik som följs av prata svenska-lektioner och aktiviteter som leds av volontärer från Hassela helpline.

© 2014 Skånes Fria