”Vi har aldrig varit så felinformerade” | Skånes Fria
Skånes Fria

”Vi har aldrig varit så felinformerade”

För drygt en månad sedan avgick generaldirektören för Tillväxtverket efter ett avslöjande i Dagens Nyheter. En seger för den fria pressen, skulle de flesta säga. Ett tecken på det motsatta, menar författaren och den förre chefredaktören för Le Monde Diplomatique Ignacio Ramonet.

För att en demokrati ska fungera är fri press ett måste. Annars finns det ingen motvikt till den politiska makten. Men motvikten har försvunnit, säger Ignacio Ramonet. Istället har den blivit en del av makten.

– Varje medborgare borde fråga sig vem det är som äger tidningen de läser och om tidningen försvarar medborgarens eller företagens intressen.

Själv är han övertygad om att det nu är företagens intressen som massmedia försvarar, trots att redaktionerna inte står under ägarnas direkta direktiv. Ett tecken på det är de återkommande avslöjandena om politiska skandaler, menar han.

– Visst, i Europa är pressen väldigt offensiv, man kan läsa om korrupta politiker varje dag. Det kunde man inte på 1950-talet men det beror på att den politiska makten försvagats, inte på att pressen blivit friare. I dag finns makten inom den finansiella sektorn och hur ofta kan du läsa avslöjande nyheter om den?

Ett annat tecken på att det är ägarnas intressen som försvaras är att de kommersiella kraven inom massmedia blivit hårdare. Nyheterna anpassas till vad som säljer, menar han.

– Det har blivit enkelt och mer spektakulärt, det handlar om onda och goda, det komplexa försvinner. Medierna kan följa en enkel händelse i flera dagar utan att något händer medan det som verkligen har betydelse inte kommer fram.

Något som han menar har lett till att mängden information formligen har exploderat. Ett nytt överflöd som skapat en mur mellan medborgarna och sanningen.

– Det är inte längre staten som censurerar och bestämmer vad som får och inte får synas i debatten. Nu är det överflödet av information som censurerar bort det som verkligen betyder något.

Och det är en typ av censur som inte märks, menar Ignacio Ramonet.

– Har jag ingen information letar jag reda på den men om jag redan har alldeles för mycket information tar jag inte reda på det jag verkligen behöver. Vi har aldrig varit så felinformerade som vi är i dag.

Därför behövs det byggas en motmakt i form av en kritik mot massmediernas makt. Och då syftar han inte på en alternativ massmediekanal. Istället hoppas han på en myriad av olika initiativ som kan röra sig som en svärm bin i sin kritik mot den större massmediala makten.

– Det måste vara en kritik från allmänheten, från universiteten, från grupper på internet och från små föreningar. Men det måste vara en kritik och motmakt utan ambitioner på att själv bli en institution.

Hur skulle en alternativ tidning kunna se ut?

– Den skulle vara mindre institutionell i sin organisation, ha färre utgåvor och mindre inflytande i samhället. De stora massmedierna pacificerar människor, vad borde då de alternativa mediernas mål vara? frågar han retoriskt och svarar själv:

– Att väcka samhället.

I veckan besökte Ignacio Ramonet Moriska paviljongen i Malmö där han diskuterade med journalisten Kajsa Ekis Ekman om ungas situation i Latinamerika.

nyheter@skanesfria.nu

Fakta: 

Ignacio Ramonet

Ignacio Ramonet är författare, journalist och docent i kommunikationsteori vid universitetet Denise Diderot i Paris. Mellan 1991 och 2008 var han chefredaktör för det franska månadsmagasinet Le Monde Diplomatique.

Ignacio Ramonet var också en av initiativtagarna till World Social Forum i Porto Alegre och en av grundarna till Attac.

Annons

Rekommenderade artiklar

Skogsträdgårdar – det nya gröna

Att odla grödor i en skogsliknande trädgård kräver varken gödsling eller bekämpningsmedel. De bitarna tar insekterna, träden och växterna hand om. Nu sprids idén och filosofin om ”skogsträdgårdar” runt om i Skåne.

Sällsynt med domar

Endast sex ärenden som rör koppleri, grovt koppleri och människohandel ledde till fällande domar i Malmö tingsrätt mellan 2010 och 2014, visar en undersökning som Skånes Fria har gjort.

Allt fler fristäder för hbtq-flyktingar

De flyr sina hemländer för att deras känslor är förknippade med livsfara – men på Migrationsverkets boenden tvingas de återigen dölja sin sexualitet. Under året som gått har tre nya kaféer öppnats i Skåne för att erbjuda hbtq-flyktingar en fristad.

© 2017 Skånes Fria