Garageprojektet vill inte ge upp | Skånes Fria
Skånes Fria

Garageprojektet vill inte ge upp

Kulturevenemang i ett privat garage är Garageprojektet i Hammenhögs koncept. Nu när verksamheten vuxit krävs bygglov om arrangemangen ska få lov att fortsätta. En dyr utmaning – men också en chans till visioner och dialog.

Det var 2007 som Camilla Backman och Dag Nemeth flyttade till Österlen från Stockholm. Båda är kulturarbetare, inom konst, film och musik, och de ville gärna ordna egna evenemang i sin nya hemby. 2008 började de i ett garage som de hyrde bakom sin lägenhet, och året därpå fick de möjlighet att köpa före detta Bilfirma NH Nilssons lokaler tvärs över torget.

– Vi hade en drivkraft att skapa en mötesplats och samla människor och konstnärer. Vi startade för att vi ville se en sådan plats själva, berättar Camilla Backman över telefon.

Allt från musik till film, teater, performance, möten och samtal har stått på programmet sedan dess, med artister som Thorsten Flinck, Kajsa Grytt, Träd, gräs och stenar och Stefan Sundström.

Evenemangen blev både mer populära och mer omskrivna än paret hade förväntat sig. I våras hörde tjänstemän från Simrishamns kommun av sig. Verksamheten i sig såg man positivt på – men om paret fortsatte att bryta mot gällande lagar och regler kunde det bli tal om böter på upp till 270 000 kronor. Enstaka evenemang är helt okej – men för en mer regelbunden verksamhet behövs ett bygglov för ändrad verksamhet, så att garagets användningsområde stämmer överens med detaljplanen.

Camilla Backman och Dag Nemeth tog risken för böter på allvar och i maj lade de ner verksamheten tills vidare. Casparfestivalen och spelningen med Torsson i somras gick bra, men det var också allt som kunde arrangeras efter beslutet.

– Byråkratin har alltid kommit i andra hand för oss. Vi visste att myndigheterna skulle komma förr eller senare, men det har gått så fort, vi har inte riktigt hängt med själva. Någonstans har vi tänkt att det här är hemma hos oss, att vi fick göra vad vi ville. Vi tänkte inte på att vi bröt mot plan- och bygglagen, säger Camilla Backman.

Samtidigt menar hon att det finns fördelar med att paret har gjort som de har gjort.

– Vi har gått bakvägen, men vi har visat att det finns ett intresse och ett behov. Vi hade inte kunnat göra tvärtom, och gå till myndigheterna och bankerna med idén först. Då hade de bara sagt ”det kommer inte att gå”.

Att ansökan om det bygglov som behövs kostar omkring 60 000 kronor. Utöver denna kostnad behövs pengar till saker som elledningar, vatten, avlopp, handikappanpassade toaletter, ett mer brandsäkert tak samt ventilation. I dag finns inget fungerande vatten i huset, inga toaletter och värme, el och avlopp fungerar bara i delar av huset. Även när det gäller brandsäkerheten behövs troligen experthjälp.

Först blev paret förtvivlade över beskedet. Hur skulle de kunna få ihop alla pengar som behövdes? Men de ville inte ge upp, utan började att fundera på olika möjligheter. De provade crowdfunding och har hittills fått över 70 000 kronor i donationer. Flera lokala företag och organisationer ordnade olika stödaktiviteter och även privatpersoner har gett pengar.

– Det är över all förväntan. Det är helt fantastiskt att folk är så villiga att hjälpa oss!

I början av oktober skickade paret in en bygglovsansökan för ändrad verksamhet. En kommun har enligt lag tio veckor på sig att hantera en sådan, vilket bör betyda att ett besked kommer kring jul.

Camilla Backman menar att en stor fördel med att göra en sådan här ansökan är att grannarna nu formellt får frågan om hur de ser på verksamheten. Med tanke på att det handlar om musik som ibland låter långt in på nätterna har kommunen valt att tillfråga fler än de allra närmaste grannarna.

– Kommunen har inte fått några klagomål, och de grannar som har kommit till oss har bara varit positiva. Men nu får alla verkligen komma till tals, det är jättebra tycker jag. Det kan sitta människor som är lite bekymrade över att det spelas musik högt och sent.

Är det så, hoppas hon kunna hitta kompromisser, som att sänka volymen eller sluta spela tidigare på natten. Hennes bild av situationen är att det krävs att kommunen tycker att verksamheten inte passar, eller att en majoritet av grannarna säger nej, för att bygglovsansökan ska avslås. Hur stor den risken är har hon svårt att bedöma.

– Som jag har förstått det, får vi inte nej om en eller två grannar säger nej. Jag kan tänka mig att vi får ett tillstånd men med restriktioner. Det kan jag förstå. Då får vi söka en kompromiss.

Nästa steg blir att se hur alla de ändringar som behöver göras kan ordnas. Paret har tänkt kontakta företag och privatpersoner för att se om det går att få ihop material och arbetskraft till allt från tak till toaletter.

– Vi får försöka att lösa allt så enkelt och billigt som möjligt. Vi har inte mycket pengar. En sådan här kulturverksamhet drar inte in pengar och vi är inga miljonärer själva. Det blir ett pussel att få ihop allt men vi måste försöka. Vi kan inte ge upp!

Utmaningen är att behålla den ursprungliga tanken med Garageprojektet och ändå få den att gå runt ekonomiskt. Camilla Backman och Dag Nemeth har aldrig velat tjäna pengar på verksamheten och vill egentligen inte förändra den, men tvingas för att kunna följa lagen.

Hittills har verksamheten fått växa organiskt, i sin egen takt.

– Vi har inte försökt att kontrollera eller tukta den. Vi har aldrig haft någon femårsplan. Det är väldigt svårt att slå fast att ”så ska det se ut” – det måste få leva sitt eget liv. Men vi har drömmar, och det är de som står i ansökan.

Bland annat handlar det om att bygga en scen, ett kök och en bar på nedervåningen. På vinden kan det så småningom bli en studio för inspelningar och en övernattningslägenhet. Rådet de har fått är att det bara är med alkoholförsäljning i en egen bar som det går att få den här typen av kulturevenemang att över huvud taget gå runt.

– Vi har ritat in det, men det kräver stora investeringar. Vi har inte sett det här kommersiellt. Vi måste göra investeringar för att följa lagen – men bara därför.

Första etappen av bygglovet är alltså det enda som är prioriterat just nu, och det handlar om det som behövs för att göra det lagligt att hålla offentliga arrangemang i lokalerna. Resten av etapperna blir en senare fråga, för det gäller att gå varsamt fram.

– Hur går vi vidare och gör verksamheten laglig utan att förstöra den?

En riktlinje är att behålla byggnaden i nuvarande skick så mycket som möjligt.

– Vi vill inte renovera allt så att det blir tipptopp. Mycket av det unika sitter i hur lokalerna ser ut, och i att upplägget är lite löst. Det är som att vara i sitt eget vardagsrum. Inte så snofsigt, utan lite trashigt. Det ska vara en varm miljö dit alla känner sig välkomna.

Till exempel tar gästerna i dag med egen dricka. Själva lokalerna är också slitna och mycket är provisoriskt. Scenen är byggd av lastpallar och spånskivor, mixerbordet är placerat på en lastpall som står på ett köksbord.

– Det speglar oss som personer. Vi försöker inte att vara något vi inte är. Andra får tycka att vi måste kamma oss, men vi vill inte det.

Möjligen kan det gå att få in en del pengar med hjälp av stipendier, men traditionella sponsorer är de avvaktande till. Risken finns att andra vill se en mer kommersiell verksamhet eller har andra synpunkter som rimmar illa med Garageprojektets grundidé. Att höja inträdet ser de inte heller som något alternativ.

– Det här handlar om att gå sin egen väg och stå emot. Folk tycker kanske att vi är lite knäppa och borde göra det enklare för oss. Det tar kanske längre tid, och vi får göra på ett annat sätt. Det blir jättespännande att se hur det går. Det är bara att försöka!

Beroende på hur det går med bygglov, renoveringar och tillstånd hoppas paret kunna ha en invigning sent i vår eller i början av sommaren. Eftersom så mycket är oklart har de dock inte vågat spika något än.

– Jag längtar så till invigningspartajet! Då får man stå och nypa sig i armen…

Rekommenderade artiklar

”Vem som helst kan bli migrant”

Shailja Patel tillhör världens främsta spoken word-poeter och har knockat publiker jorden runt med sina beskrivningar av migration och kvinnors erfarenheter i en postkolonial värld. Nu turnerar hon i Sverige med sin nyöversatta debutbok Migritude.

Barn flyr till skogs i protest

Karolina Henkes bildserie berättar en saga om barn som flyr till skogs för att sätta press på vuxna om miljöfrågor.

Landets Fria

© 2018 Skånes Fria