”Vi är inte de enda som inte har råd” | Skånes Fria
Skånes Fria

”Vi är inte de enda som inte har råd”

I Marias familj ska omkring 15 000 kronor räcka till fem personer i en månad. Fattigdomen betyder både stress och skam. ”Jag kan inte bara tänka 'det här behöver jag', så tajt är vår budget.”

Maria bor med sin man och tre barn på Sevedsplan i Malmö. Deras inkomst består just nu av a-kassa på runt 10 000 kronor och föräldrapenning på 4 500 kronor, plus barnbidrag.

– Vi sökte socialbidrag och fick höra att vi hade 2 400 kronor för mycket i inkomst. Det känns konstigt att veta den exakta siffran. I verkligheten har vi ju inte 2 400 kronor över.

I januari räknar de med att få det lite bättre, för då börjar Maria att studera.

– Just nu tänker jag väldigt mycket på pengar. Jag måste tänka varje gång jag går till mataffären.

När räkningarna är betalda brukar Maria räkna ut hur mycket pengar familjen har kvar per dag till mat och blöjor. Det kan bli till exempel 130 eller 143 kronor, och så försöker hon att spara lite av det varje dag.

– Då har vi kunnat lyxa till det på fredagen och köpa något kul, som chips eller chokladpudding med vispgrädde.

Det kan också vara julpynt eller någon liten sak till barnen.

– Något lite ovettigt. Det blir också att man får någon belöning för att man anstränger sig.

Det värsta med att vara fattig tycker hon är att tvingas säga nej när barnen ber om saker hon tycker är vettiga.

– Det jobbigaste är när de önskar sig något som vi nästan har råd med och man börjar att tänka ”det här borde vi försöka fixa”. Eller när det är något som man vill stötta som förälder.

Nyligen har det handlat om att den äldsta sonen börjat att intressera sig för rymden. Föräldrarna ville kunna köpa ett teleskop, men fick hitta en annan lösning.

– Tänk om vi sparar till det jättelänge och han inte är intresserad längre?

De hittade i stället en förening han kunde gå med i, och använda deras teleskop.

– Det kostar också lite, och i längden skulle vi säkert kunnat spara till ett teleskop. Men det gäller att fånga upp intresset nu.

Ofta kan de lösa barnens önskemål genom att leta i secondhandbutiker eller på nätsajter som Blocket och Tradera.

– Vi köper inte julklappar i december. Allt är mycket dyrare nu. Vi gömmer i skåpen när vi hittar fynd. Vi har redan köpt alla julklappar utom en.

Det går också att fixa ganska mycket själv. En begagnad Barbiedocka kostar till exempel 25 kronor. Håret är ofta det som är i sämst skick men det går att kamma ut med hårinpackning. De hittar dockkläder separat och pusslar ihop en docka.

– Ofta lyckas man komma på lösningar och ibland har man tur. Men man kan inte vara säker på att hitta saker second hand. Det blir ett nervöst moment, ”kommer vi att kunna fixa det här?” När man inte har pengar lägger man mycket tid på att lösa saker.

Det gäller till exempel fritidsaktiviteter.

– Det är något som vi lägger mycket tid på, att hitta saker som vi kan göra gratis. Och det tog jättelång tid innan vi hittade hur vi skulle lösa det här med teleskopet. För det mesta kommer vi på sätt att lösa det gratis eller billigt.

Hon tycker att det är synd att så många aktiviteter kostar pengar.

– Karusellerna i Folkets park är nog mitt hatobjekt. Jag hade säkert sagt nej även om vi hade haft pengar, men det känns som om man alltid säger nej.

Att många museer tar inträde blir också ett hinder.

– Äldsta sonen älskar Tekniska museet men det kostar också pengar. Det hade betytt jättemycket om det var gratis på museerna, det känns jättetråkigt att barnen missar det. Det känns konstigt att säga nej, när man skulle vilja säga ja, på grund av pengar. Det är då det känns.

Hon känner att hon blir lättretlig av att hela tiden tänka på ekonomin. Det finns inga marginaler om blöjorna tar slut i förtid eller om någon av barnen behöver medicin.

– Det blir en stress. ”Nu får ingenting hända den här veckan för vi har spräckt budgeten igen”. Jag går runt på nålar. Jag och min man hamnar lätt i behovsgräl. Nu är vi vana vid det så det är inte hela världen, men vi grälar om sådant som vi inte annars skulle gräla om.

Hon tror inte att de yngsta barnen märker av det så mycket, men den äldste är sex år och vet om att familjen har lite pengar. Hon tycker att det skulle kännas konstigt att försöka att dölja det för honom.

–Vi pratar ganska mycket om det. I går ville han ha en särskild sorts lego för 900 kronor. Jag fick förklara att så mycket pengar har inte vi, men att det blir billigare efter jul och att vi kanske kan kolla då. I stället kollade vi på leksaker på nätet som vi kan ha råd med och jag tror att det landade ganska bra.

Maria berättar att hennes föräldrar också var fattiga, så hon vet hur det känns.

– När jag var liten förstod jag väldigt mycket och min pappa förklarade för mig att det fanns fattiga människor och det fanns rika människor. Jag accepterade den olikheten, men det var jobbigt när jag ville ha något.

Hon minns till exempel hur gärna hon ville ha ett par Levisjeans när hon gick på mellanstadiet. Hon sparade ihop till dem och minns det fortfarande som en stor händelse, men hon tror ändå att barn på många sätt har lättare att acceptera fattigdomen.

– Världen är full av begränsningar, för barn är det naturligt. Som vuxen vet man att ”det här hade vi kunnat göra, om…” Man blir väldigt medveten. Man vet vad en blöja kostar styck.

Hon försöker att inte tänka på vad andra människor ska tycka, men ibland är det svårt.

– Det finns ganska mycket skam i det hela. Jag har stött på folk som har tyckt att vi inte borde ha skaffat så många barn. Om man är fattig i Sverige 2012 får man på något sätt skylla sig själv, det är sådant man stöter på. Det är så jobbigt att jag förtränger det, jag försöker att låta det skölja av mig.

Maria säger att familjen nog hade kunnat se mer bohemiska ut om de hade haft mer pengar.

– Nu blir det ett tecken på fattigdom. Barnen måste se välklädda ut. Man blir känslig för folks blickar. Det finns en oro för vad omvärlden ska tycka.

Och det blir ett ständigt grubblande kring hur de hamnat i den här situationen och hur de ska ta sig ur den.

– När man inte har en utbildning och ett fast jobb finns hela tiden möjligheten att hamna i sådana här svackor. När man inte är etablerad i något yrke lever man lite vind för våg. Vi vill båda utbilda oss.

Samtidigt tycker hon att många inte riktigt ser verkligheten i vitögat.

– Det är en väldigt konstig situation. Folk låtsas att fattigdom inte finns, de verkar tro att relativ fattigdom betyder att man har det ganska bra. Men jag och min man äter havregröt till lunch. Det handlar inte om att vi skulle vilja köpa en Cadillac. Det handlar om mat och blöjor. Vi bor på Sevedsplan så vi vet att vi inte är de enda som inte har råd med basala saker. Det verkar som om folk vill låtsas bort det.

Maria heter egentligen något annat.

Fakta: 

<h2>Läs även:<br><a href="http://www.skanesfria.nu/artikel/95559">Skåne värst drabbat</a><br><a href="http://www.skanesfria.nu/artikel/95559">av barnfattigdom</a></h2>

Rekommenderade artiklar

Ny ekoby får 1,6 miljoner

Den planerade R:ekobyn i skånska Röstånga har just fått 1,6 miljoner kronor i Leader-pengar från EU.

Landets Fria

Karta visar hur Skånes stränder försvinner

Skåne är den del av Sverige som drabbas hårdast av stranderosion. Med stigande havsnivåer väntas än mer av kusten försvinna. Därför jobbar nu Sveriges geologiska undersökning (SGU) med att ta fram ny information om hur stränderna faktiskt ser ut – och var riskerna är störst.

Garageprojektet vill inte ge upp

Kulturevenemang i ett privat garage är Garageprojektet i Hammenhögs koncept. Nu när verksamheten vuxit krävs bygglov om arrangemangen ska få lov att fortsätta. En dyr utmaning – men också en chans till visioner och dialog.

Skåne värst drabbat av barnfattigdom

Nästan vart femte barn anses leva i ett ekonomiskt utsatt hem i Skåne. Det är mer än i något annat län. Och den fattigaste tiondelen har blivit fattigare, enligt Rädda barnens rapport som kom i veckan. ”De som har det sämst har inte fått del av någon välståndsökning”, säger Agneta Åhlund på Rädda barnen.

 

I Marias familj ska omkring 15 000 kronor räcka till fem personer i en månad. Fattigdomen betyder både stress och skam. ”Jag kan inte bara tänka 'det här behöver jag', så tajt är vår budget.”

© 2017 Skånes Fria