• ”Jag uppskattar att tio procent av de hemlösa svenskarna dör varje år, de får ingen hjälp och får leva det här livet så länge som de klarar av det,” säger Steinar Rong, anställd vid Köpenhamns kommuns socialförvaltning. På vänstra bilden ingången till Kopenhamns "fixerum" där många av stadens missbrukare träffas.
Skånes Fria

Ingen lösning för metadonflyktingarna

De lever utblottade på gatan i Köpenhamn. Utsparkade från den svenska vården. Och deras livssituation är värre än någonsin. "Många klarar sig inte", säger Steinar Rong, som arbetar vid Köpenhamns kommuns socialförvaltning.

Det handlar om vad forskare kallar metadonflyktingar. Svenskar som antingen blivit utkastade från svenska substitutionsbehandlingar eller som inte lyckats uppfylla kraven för att påbörja behandlingen. Istället tar de sig över till Köpenhamn och den stora illegala marknaden av metadon som finns där. Enligt Steinar Rong handlar det om ett femtiotal personer.

– Det är ofta de som har det svårast och som behöver den bästa hjälpen som hamnar på gatan i Köpenhamn, det kan vara blandmissbrukare eller psykiskt funktionsnedsatta som inte klarar av att uppfylla reglerna i Sverige.

Och livet för svenskarna i den danska huvudstaden är hårt. Till skillnad från danskarna i samma situation får de ingen hjälp från de sociala myndigheterna. De kan inte skriva in sig på några behandlingsprogram eller erhålla någon typ av ekonomiskt bistånd, utan att bli folkbokförda eller få ett godkännande från en överläkare i Sverige.

– Vår uppgift är bara att försöka få dem att återvända frivilligt till Sverige, vi har i princip inget mandat att hjälpa dem med något annat, säger Steinar Rong som sedan augusti 2001 är anställd för att arbeta just med de svenska missbrukarna.

För sju år sedan – 2006 – uppmärksammades metadonflyktingarna i en rapport från Malmö högskola. Antalet uppskattades då ligga på mellan 40–50 personer.

Studien väckte en del uppmärksamhet och enligt Steinar Rong fanns det då en politisk vilja att förbättra situationen för missbrukarna. Politikerna och sjukvården i de båda länderna skulle börja samarbeta.

– Efter fyra, fem möten hände ingenting.

Situationen för metadonflyktingarna har nu förvärrats, berättar Steinar Rong. Mycket för att gatumiljön blivit tuffare genom att kokain tagit över mångas missbruk. Svenskarna som i många fall inte har tillgång till trygghetssystemen drabbas extra hårt.

– Kokainmissbruket kräver mer pengar. Missbrukarna har vapen och knivar och det är många som hamnar på sjukhus. Det är värre än vad det var för fem år sedan, alla måste klara sig själva – det upplevs som väldigt hårt.

Steinar Rong hade gärna sett en transitfunktion i staden som skulle kunna ge socialarbetarna en möjlighet att ge de nordiska missbrukarna hjälp. Istället för att hänvisa dem till välgörenhet eller hemlandet. En fråga som han vid ett flertal tillfällen har lyft både lokalt och inför de nordiska ministerråden. Utan att få gehör.

– Danmark för en väldigt hård politik för att skicka hem folk som har det socialt svårt. De här människorna finns ju rent fysiskt på gatan här Köpenhamn, därför tycker jag att vi har ett ansvar, säger han.

Fakta: 

Metadonflyktingar

Rapporten Hemlösa och missbrukare i Köpenhamn från 2006 definierar en metadonflykting som ”en person som inte kunnat erbjudas den behandling han eller hon haft behov av och klarar av inom ramen för det svenska behandlingssystemet”. Flera anledningar kan vara orsaken till flytten:

  • Tillgången till legalt och illegalt metadon
  • Systemflykt
  • Den danska mentaliteten
  • Storstadseffekten
  • • Den högre tillgången till gratis eller billigt boende och mat i Köpenhamn

Källa: Rapporten Svenska hemlösa och missbrukare i Köpenhamn

Stränga regler

Substitutionsbehandling sker under stark kontroll såsom övervakade urintester och medicinintag samt skriftliga ledighetsansökan. Enligt reglerna måste alla patienter också komma till mottagningarna varje dag de första sex månaderna. Regelbrott kan leda till avstängning. Då gäller en spärrtid på tre månader innan patienten kan bli aktuell för behandling igen.

Källa: Socialstyrelsen och Göteborgs universitet

Injiceringsrum

Det danska ”fixerum” började som ett privat initiativ av några danska kulturpersonligheter i september 2011. Några ambulanser gjordes om och volontärer tillhandahöll rena sprutor och övervakade när missbrukare injicerade. Från första oktober 2012 blev det en kommunal verksamhet med både en fast lokal och de två omgjorda ambulanserna.

Källa: Politiken.dk

Nolltolerans kontra skadereducering

Sverige urskiljer sig från många länder i Europa genom sin restriktiva narkotikapolitik – där målet är ett narkotikafritt samhälle. I många andra länder går utvecklingen mot den skadereducerande politiken – där huvudsyftet är att minska de negativa konsekvenserna av narkotikan för individ och samhälle.

Enligt Bengt Svensson som är professor i socialt arbete vid Malmö högskola har den skadereducerande politiken i Danmark gjort det bättre för den enskilde missbrukaren medan den restriktiva politiken i Sverige kan sägas ha bidragit till att Sverige har lägre andel användare av cannabis och heroin.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sällsynt med domar

Endast sex ärenden som rör koppleri, grovt koppleri och människohandel ledde till fällande domar i Malmö tingsrätt mellan 2010 och 2014, visar en undersökning som Skånes Fria har gjort.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu