Företagen flyr – GMO-forskningen fortsätter | Skånes Fria
  • 2002 protesterade Greenpeaceaktivister mot Svalöf Weibulls odlingsfält utanför Svalöv. Efter mångåriga protester har GMO-företaget BASF nu lagt ned sin forskning på fälten.
Skånes Fria

Företagen flyr – GMO-forskningen fortsätter

Motståndet mot GMO-grödor fick den sista kommersiella aktören att lämna Sverige. Inga nya odlingar planeras längre. Samtidigt pågår flera forskningsförsök runtom i Skåne och Halland och allt fler genmodifierade grödor importeras.

Det tyska företaget BASF har flyttat och deras genmodifierade potatisar i Halland dras upp, planta för planta. Ett arbete som väntas pågå i fyra år. Det är miljörörelsens protester som är anledningen till flytten och företaget uppger att verksamheten istället ska flyttas till Nordamerika eller Asien.

Marknaden för genmodifierade grödor lättades upp i USA i april då president Barack Obama undertecknande en ny lag som gör det lättare att genomföra GMO-projekt. I Europa finns det fortfarande kritik mot GMO och en stark miljörörelse som gjort det svårt att odla kommersiellt. Samtidigt är en stor del av allt som kommer från odlade grödor GMO-odlat, till exempel mat, bomull och djurfoder. I världen är tolv procent av alla grödor genmodifierade och i vissa produkter som soja och bomull är nästan allt genmodifierat.

Samtidigt som kommersiella aktörer ger upp och BASF:s genmodifierade potatisar grävs upp, så sätts nya i marken av forskare. Och det är nästan uteslutande i södra Sverige som projekten sker.

Sju av tio pågående fältförsök med genmodifierade växter i år sker i Skåne och Halland. Försök som syftar till att ta fram både grödor för matproduktion och växtoljor till industriell användning.

– I Skåne odlar vi två typer av oljekål och en potatis med ett lågt glykemiskt index, vilket är bra för hälsan. Tanken med oljekålen är att de, om det lyckas, ska ge en ny typ av industriolja, säger Sten Stymne vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Men att sedan få dem godkända inom kommersiell odling är en annan sak. Något som ingen räknar med i dagens läge.

Detta trots att det inte finns någon seriös forskning som visar att GMO är farligt, enligt Sten Stymne. Tvärtom menar han att de är testade mer än vanliga grödor.

– EU drivs av försiktighetsprincipen. Man kan aldrig veta fullt ut om det är farligt. Det finns alltid en risk med nya tekniker.

Men att EU är för försiktiga och att genmodifierade grödor har blivit mer testade än andra, är inget som kritikerna håller med om. Den europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA, har fått kritik för att godkänna GMO-grödor på otillräckliga grunder eller efter analyser genomförda av industrin själv. Även ekologiska risker som pesticidresistenta insekter och ogräs har påpekats.

De ekologiska riskerna med GMO-grödor är att deras modifierade egenskaper riskerar att skapa monokulturer, som i sig är ett hot mot den biologiska mångfalden.

Men det finns delar i GMO-debatten som både de som är för och emot GMO är mer överens om.

– GMO-marknaden har blivit monopoliserad av företaget Monsanto. Det är olyckligt att det blivit på det sättet, säger Sten Stymne.

Anledningen är de stora kostnaderna som krävs för att få de nya grödorna godkända för kommersiell odling. Något inte alla mäktar med.

Genom att GMO-företag kan ta patent på en gröda kan bönder tvingas betala licenspengar för att odla den. Vilket gör bönder beroende av stora företag. Även bönder i Sverige som köper foder till djuren får allt svårare att klara sig på soja och majs som inte är genmanipulerad då kostnaderna för andra grödor ökar.

Om forskningsresultaten vid SLU slår väl ut planerar de att odla oljekålen i Brasilien där det är lättare att få GMO-grödor godkända. I Sverige hoppas man inte längre på att få odla kommersiellt inom en överskådlig tid, företag söker sig till andra delar av världen som är mindre reglerade och där genmodifierade grödor är på stark frammarsch.

Än så länge ser inte reglerna inom EU ut att lätta och de kommersiella företagen håller sig borta. Samtidigt är det svårt att förbli GMO-fri för den som vill då importen av sådana grödor fortsätter att öka.

Fakta: 

Här bedrivs årets fältförsök

Kristianstad: En typ av oljekål med ändrad fettsamansättning.

Kristianstad: En typ av potatis med ökad amyloshalt, ökad oljehalt.

Lomma: Äpple och päron som ska ge förbättrad rotningsförmåga.

Laholm: Tre olika försök med att ta fram en typ av ”hybridasp” (träd) som ska ge ökad tillväxt.

Halmstad: En typ av ”hybridasp” (träd) som ska ge ökad tillväxt.

Umeå: Försök med Backtrav (ett litet ogräs släkt med senap och kål).

Källa: Jordbruksverket.

Annons

Rekommenderade artiklar

Cykelrevolutionen låter vänta på sig

Det cyklas som aldrig förr – samtidigt sjunker bilåkandet. Håller cykeln på att ersätta bilen som vårt främsta färdsätt? I en artikelserie i två delar tar Skånes Fria tempen på kampen mellan de två.

”Sexhandeln har hittat nya vägar”

Allt färre ställer sig på gatan och säljer sex. Det menar Susanne Streer, chefen för Råd- och stödteamet sexuella tjänster i Malmö. Ändå tror hon inte att sexhandeln har minskat. "Mycket går via internet och mobiltelefoni", säger hon.

Skånepolisen sämst på att jaga sexköpare

Sexhandeln pågår dagligen, både via internet och på öppen gata i Skåne. Men endast en bråkdel av alla sexköpare lagförs. "Jag betraktar prostitutionen som ett jätteproblem i Malmö", säger Kristoffer, polis i yttre tjänst.

© 2016 Skånes Fria