• 16 år beräknas det ta innan det sista radioaktiva skrotet försvunnit från Barsebäck och kärnkraftverket är demolerat.
Skånes Fria

Många frågetecken inför Barsebäcks rivning

Barsebäck vill bygga ett tillfälligt mellanlager för att kunna påbörja rivningen av kärnkraftverket. Men i Kävlinge gror farhågorna om att mellanlagret blir permanent. ”Finns det ingenstans att flytta avfallet till, då blir det kvar”, säger kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge Pia Almström (M).

”Vad ska väck, Barsebäck, vad ska in, sol och vind”. Så skanderade demonstranter utanför Barsebäck 1982 när driftingenjören Jens Rönnow precis hade anställts på verket. I dag är han en av de 50 anställda som planerar rivningen och håller igång det gamla kärnkraftverket.

– Man får inte ha för mycket hjärta när man ska riva något, man måste se en utmaning i det, säger han.

Och utmaningar finns det gott om. Det är första gången ett svenskt kärnkraftverk rivs och det är mycket som måste klaffa om området ska kunna vara fritt från radioaktivitet år 2030, som är planen.

Utbyggnaden av slutförvaret i Forsmark för kortvarigt låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) beräknas inte stå klart förrän 2022 och först då kan rivningen av Barsebäck påbörjas. Men då måste de mest radioaktiva delarna från reaktorn ha plockats bort och placerats i ett tillfälligt mellanlager på området bredvid reaktorerna.

– Det är en flaskhals. Annars är det de bitarna vi måste börja med när utbyggnaden av slutförvaret är färdigt. Då kan rivningen fördröjas med upp till två år, säger Leif Roth som är chef för rivningsplanen.

Därför pressar Barsebäck nu Kävlinge att godkänna den ansökan om bygglov som krävs för att bygga mellanlagret. Mark- och miljödomstolen har redan gett tillstånd, men Pia Almström är fortfarande skeptisk när Skånes Fria når henne. Frågan hon inte har fått ett säkert svar på är hur tillfälligt mellanlagret kan bli.

– Vi tycker att det är alldeles för vaga besked om hur länge det här mellanlagret skulle vara. Det hänger på så många andra beslut.

Först i början av 2014 lämnar Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag (SKB) in en tillståndsansökan om att få bygga ut SFR till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheten ska då ge sitt yttrande och beslutet tas sedan av regeringen. Att lagret skulle kunna bli permanent håller inte Jens Rönnow för sannolikt.

– Jag har svårt att se det. Kan vi inte transportera bort det som står där kan vi inte friklassa anläggningen och det är det som är målet med rivningen. Att all radioaktivitet är borta från tomten.

I väntan på beslutet från Kävlinge kommun har Jens Rönnow och Leif Roth fått ännu en utmaning. Katastrofen i Fukushima fick tyskarna att besluta om att avveckla alla sina kärnkraftverk till 2022. Samma år som rivningen av Barsebäck kan påbörjas om utbyggnaden av SFR går enligt planerna. Något som i så fall ytterligare kan försena rivningen. Antalet entreprenörer som arbetar med rivningar av kärnkraftverk är begränsad och konkurrensen är hård.

– Att slåss med tyskarna blir en utmaning som heter duga, säger Jens Rönnow.

Kävlinge kommun kommer att ta ställning till bygglovet i slutet av sommaren eller början av hösten, enligt Pia Almström.Sammanlagt finns det 20 400 ton låg- och medelaktivt radioaktivt avfall på Barsebäck. Det motsvarar 6 procent av anläggningen.

Fakta: 

Slutförvaring en kontroversiell historia

Hur man ska slutförvara det radioaktiva uttjänta bränslet och avfallet från rivna kärnkraftverk har varit en av de mest infekterade frågorna i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Den 16 mars 2011 lämnade SKB in en ansökan om tillstånd för att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Än så länge finns endast ett mellanlager utanför Oskarshamn (Clab) där det nu mellanlagras. Kärnbränslet är den mest aktiva delen i ett kärnkraftverk och beräknas ta upp mot 100 000 år innan det blir ofarligt.

Källa: SKB

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sällsynt med domar

Endast sex ärenden som rör koppleri, grovt koppleri och människohandel ledde till fällande domar i Malmö tingsrätt mellan 2010 och 2014, visar en undersökning som Skånes Fria har gjort.

Skånes Fria

Allt fler fristäder för hbtq-flyktingar

De flyr sina hemländer för att deras känslor är förknippade med livsfara – men på Migrationsverkets boenden tvingas de återigen dölja sin sexualitet. Under året som gått har tre nya kaféer öppnats i Skåne för att erbjuda hbtq-flyktingar en fristad.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu