Följ trenden i Europa – förbjud pälsdjursfarmer | Skånes Fria

Debatt


Camilla Bergvall
  • Trots att många andra europeiska länder valt att förbjuda pälsdjursfarmer väljer Sverige att fortsätta hålla det lagligt. En mink skulle i det vilda röra sig över kilometers revir längs strandkanter medan den i en minkfarm sitter inlåst i små stimulansfattiga burar, skriver veckans debattör Camilla Bergvall.
Skånes Fria

Följ trenden i Europa – förbjud pälsdjursfarmer

Att föda upp djur för deras päls saknar etisk grund och borde förbjudas. Nederländerna har gjort det och Sverige borde ta efter. Det skriver Camilla Bergvall från organisationen Djurens Rätts arbetsgrupp för pälsfrågor.

Året är 2013. Allt fler länder i Europa förbjuder pälsdjursfarmer. Många gör det på rent etiska grunder. Andra antar så stränga regler att näringen inte längre blir lönsam. Men riktningen och resultatet är detsamma. Nederländerna som haft en tre gånger så stor minknäring som den svenska, förbjöd i vintras pälsdjursfarmning på rent etiska grunder. De kom fram till att det inte är etiskt riktigt att föda upp djur för deras päls.

I Sverige ser dock läget annorlunda ut. Istället för att följa den trend som är tydlig i övriga Europa så väljer vi en helt annan väg. En väg som inte handlar om djurs välmående, utan om ekonomiska vinster. Istället för att jobba för en avveckling av en omodern industri så lämnas nya ansökningar om att starta upp nya minkfarmer in. En av de ansökningarna kommer från Ystad i Skåne.

I dagsläget finns det 60 minkfarmer i Sverige (cirka fem av dem ligger i Skåne) och där dödas sammanlagt en miljon minkar varje år för att bli päls. Minkarna föds i april-maj och gasas ihjäl med koldioxid i november för att sedan flås och exporteras som mode.

Vi har skickat en skrivelse till länsstyrelsen i Skåne där vi listar de negativa aspekter som en minkfarm alltid innebär. Flertalet grannar har också hört av sig med kritik och protester mot planerna. Svaret från länsstyrelsen löd att ”de inte kan ta ställning i frågan” på grund av deras politiska oberoende.

I svenska djurskyddslagens fjärde paragraf står det att ”Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”.

En mink skulle i det vilda röra sig över kilometers revir längs strandkanter, med möjlighet att simma och klättra i jakt på föda. På en minkfarm sitter de i små stimulansfattiga burar, knappt större än den här uppslagna tidningen. 70-85 procent av de minkar som tillåts bli vuxna utvecklar beteendestörningar som ger uttryck i stereotypier och apati.

Många minkar skadar dessutom varandra och sig själva för att hantera den stress det innebär för dem att vara i fångenskap. Vittnar detta om att djuren får utlopp för sina naturliga beteenden?

Djurskyddslagen följs alltså inte i praktiken. Och trots detta faktum lämnas alltså nya ansökningar in om att starta nya farmer som inte heller kommer att följa djurskyddslagen.

I våras inledde Djurens Rätt sin kampanj ”Min röst för minkarna”, en kampanj som syftar till att mobilisera svenska folkets röster i en politisk aktion. Det är politikerna som en gång för alla kan ta ställning för minkarna. I flera år har opinionen hos svenska folket varit tydlig. 7 av 10 svenskar vill att det ska vara förbjudet att föda upp minkar i burar för pälsproduktion.

I ett land där vi stoltserar med att vi har ”världens bästa djurskyddslag” spärrar vi alltså, trots en opinion i majoritet, in en miljon minkar i små burar och flår dem för deras päls innan de hunnit fylla ett år. För oss i Djurens Rätt är detta inte synonymt med gott djurskydd. Sverige går bakåt i tiden - låt oss förhindra denna bakåtsträvan och titta framåt. Ett förbud är fullt möjligt, inte bara i Ystad, utan i hela landet. Ge din röst för minkarna du också.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Det goda illamåendet

"Verklighetsflykt eller att bara försöka må bra kommer aldrig att räcka för att undfly lidandet, det är som att behandla svält med något aptitdämpande i stället för mat."
 


© 2016 Skånes Fria