Urban och Ruralia är en bok om två vänner som bor i stan respektive på landet. Ruralia har en gård och Urban ett hotell dit Ruralia levererar bland annat mjölk och ägg. När Urban fyller år bakar Ruralia en tårta av ägg från sina egna höns. Men när hon ska åka in till stan med den för att överraska honom, blir det storm och kopplingarna mellan staden och landet bryts. Stadsborna blir utan mat och ström medan landsbygdsborna inte kan handla, låna på biblioteket eller klippa sig.

– Det blir lite dramatik, ska de få träffas? Urban och Ruralia blir symboler för beroendet mellan stad och land och vad som händer om det blir ett brott. Urban och Ruralia behöver varandra. Det är när deras relation fungerar som det blir bra i boken, säger författaren Jessica Hagård på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet.

Boken publiceras på nätet till sommaren och skickas till ett antal förskolor i början av hösten. Den riktar sig till barn mellan tre och sex år, deras föräldrar och förskolepersonal och är en del av ett projekt inom det nationella landsbygdsprogrammet. Syftet är att jobba för landsbygdsutveckling på nytänkande sätt och fokus ligger bland annat på bilden av landsbygden.

– I många andra länder, som Italien, har de jobbat inom landsbygdsprogrammet mot barn och unga med kunskap om landsbygden. Jag fick idén att göra ett material till små barn. Då når vi deras föräldrar och kan på en tidig nivå diskutera sådant som vad som händer på landet och vilken nytta människor i staden har av landsbygden, säger Jessica Hagård.

Till boken kommer det också att finnas en handledning för förskolepersonal med diskussionsfrågor.

– Om inte stadsborna får mjölk från svenska kor, måste de importera mjölk till sin latte. Den typen av diskussion vill jag ska komma igång.

Ett annat syfte med materialet är att öka kunskap och väcka intresse för landsbygdsfrågor generellt i samhället.

– Jag hoppas att symbolerna Urban och Ruralia och deras relation blir en ögonöppnare. Landsbygdsutveckling görs inte bara för landsbygdens skull och det är inte bara en fråga för landsbygden. Många vill ha närodlade produkter, men om det inte finns skolor och affärer på landsbygden blir det svårt för lantbrukare att bo där. Och köper jag som stadsbo inte kött från svenska gårdar har vi kanske till slut inget antibiotikafritt kött kvar att köpa, till exempel.

Jessica Hagård menar att landsbygdsutveckling har mycket gemensamt med arbetet för jämställdhet.

– Staden uppfattas ofta som norm, precis som mannen gör. Kvinnor jobbar mer för jämställdhet och man ser inte att båda könen måste arbeta kring frågan för att det ska bli bra.

Framför allt betonar hon att staden behöver landsbygden.

– Det finns grupper som jobbar väldigt effektivt med stadsutveckling, och trender som att odla i stan är jättebra, men storstäderna kommer aldrig att bli sjävförsörjande när det gäller till exempel mat och förnybar el.

Hon upplever också att det finns vedertagna bilder av landsbygden som behöver nyanseras, och att olika initiativ skulle behöva kopplas ihop.

– Man pratar mycket om en urbaniseringstrend, där folk flyttar till stan. Men ibland kommer det inte fram hur mycket positivt som sker inom landsbygdsutvecklingen. Vi tror att vi kommer längre om vi pratar om sambanden mellan stadsutveckling och landsbygdsutveckling. Ytterst är det en fråga för hela Sverige.