• Serier är ett pedagogiskt berättarformat där man hjälper läsaren på traven att visualisera texten, säger Kalle Johansson
  • Kulturnationalismen är en given del av fascismen och återfinns hos exempelvis Sverigedemokraterna i dag.
  • Historikern Lena Berggren förklarar att fascism inte nödvändigtvis är synonym med rasism men nästan alltid leder till rasbiologiska idéer.
Fria Tidningen

Ny serie reder ut vad fascism egentligen är

I Kalle Johanssons nya seriebok Vad är egentligen fascism låter han historikern Lena Berggren stå för en grundlig genomgång av fascismens europeiska rötter. ”När folk föreställer sig fascism tänker de bara på resultatet av fascismen och inte på idéerna som ligger till grund för den”, säger Kalle Johansson.

Serieskaparen Kalle Johansson målar i sin nya bok upp fascismens rotsystem med bas i Europa. Syftet är att blottlägga de skeenden som ledde fram till Benito Mussolinis Italien och Adolf Hitlers Tyskland och inte bara fokusera på konsekvenserna för samhället:

– Det är många historiker och debattörer som pekar på att det finns aktiva rörelser nu som är fascistiska eller har rötter inom fascistisk ideologi, då är det frustrerande när man märker att många faktiskt inte har koll på vad fascismen egentligen handlar om. Vi har inte fått lära oss det utan bara vad den ledde till i form av Förintelsen och diktaturerna. Om man ska kunna förhindra fascism måste man lära sig att känna igen de värderingarna innan de leder till liknande resultat.

Enligt Johansson finns det en fara med att begreppet ”fascist” används som synonym till allmän högerextremism då begreppet därmed urvattnas. Det osynliggör även att vem som helst kan bli fascist under de rätta omständigheterna:

– I dag används ju fascism som ett extremt negativt skällsord och den allmänna bilden är att fascism är ungefär samma sak som ondska. Men om man ska förstå den politiska debatten i dag, där vissa partier och rörelser pekas ut som fascister, så måste man först förstå att fascisterna själva beskriver sin politik i positiva termer. Fascisterna vill skapa ett bättre samhälle. De vill rädda nationen från kollaps och den nationella kulturen från degenerering. Stora delar av befolkningarna i Italien och Tyskland under mellankrigstiden trodde på fascismen som en positiv kraft som skulle lösa alla samhällsproblem. Väldigt många röstade också på dessa partier. Nazisterna fick som mest 37,4 procent av rösterna i ett av valen 1932. Så fascismen har tyvärr potential att locka till sig väldigt många helt vanliga människor.

Samtidigt menar Johansson att det är viktigt att kunna peka på det som faktiskt är fascism i dagens samhälle också utan att kalla all höger-extremism för det, för det finns definitivt paralleller mellan Europa i dag och Europa i går i termer om fascistoida tendenser:

– Det finns absolut kopplingar, kanske inte till händelseförlopp men till idéer. Det är exempelvis ganska tydligt att Sverigedemokraterna är kulturnationalister när de pekar på att folkgrupper som judar, romer och samer inte tillhör nationen. De betraktar nationstillhörigheten som en medfödd identitet och kultur, en tanke som ligger väldigt nära rasbiologiska idéer.

Kalle Johansson fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att man förstår varifrån fascismen kommer. Många av dess idéer växte fram under mellankrigstiden och andra världskriget, om man förstår dessa grunder kan man också dra egna slutsatser kring vad som pågår i dag. Om man bara pekar ut olika rörelser är risken stor att folk slår ifrån sig just för att man tänker sig att ”fascist” är en tom förolämpning. Om man kan bygga upp en grundförståelse för fenomenet kan folk sedan lära sig att känna igen det på egen hand.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu