Hårda men fascinerande livsöden
Filmen Tjuvgods tecknar ett gripande porträtt av vanliga människor som det gått snett för. Men de slutar aldrig hoppas på förändring. Obligatorisk för den dömande social- och kriminalvården, skriver Kristian Borg.
I second hand-butiken Tjuvgods i Stockholm och i filmen med samma namn träffar vi Nina, som drömmer om ett vanligt liv och barn någon dag. Utåtriktade Rickard, som varit garderobiär, främlingslegionär och heroinist. Lasse, som pantsätter sin älskade gitarr varje månad. Kocken Jörgen, som är på väg att bli vräkt och har problem med soc. Och ”pappa” Curre, som med stort hjärta driver hela stället, en gammal mästertjuv som norpat både Zorn och Rembrandt och som själv har suttit i fängelse i över 20 år.
De har inga storvulna drömmar, vilket bara gör deras berättelser ännu mer gripande. Lucas Grind och Gustav Ågestrand tecknar ett varmt porträtt av några fascinerande livsöden och visar att det aldrig är försent att tro på en människa. Obligatorisk film för alla som jobbar inom den dömande social- och kriminalvården. Bara för att det har gått snett behöver man aldrig sluta hoppas. En till synes självklar sanning som i lika hög grad borde gälla hos myndigheterna.
Ses på SVT Play t o m 20 april.