Vad gör då politikerna för att motverka de växande skillnaderna mellan skolorna? Anders Rubin sätter stort hopp till den nya skolorganisation som började gälla från den 1 juli i år. I stället för att ansvaret ska ligga på de skilda stadsdelarna är det nu en ny kommunövergripande organisation som ansvarar för utveckling och kvalitet.

– Det kommer göra det lättare att utveckla pedagogiska metoder som passar elever som inte har akademiska föräldrar och en uppväxtmiljö där pluggandet inte är en naturlig ingrediens, säger han.

Den nya organisationen ska också göra det lättare att planera nya skolor i områden där de kan attrahera elever från hela Malmö. På så sätt hoppas han att de nya skolorna får en naturlig blandning av elever med olika bakgrund.

Anders Malmquist är utbildningsdirektör för den nya grundskolan.

– Vi måste göra de skolor som väljs bort mer attraktiva och profilera dem mer för att kunna göra dem intressanta för fler.

Är det rimligt att man ska få så olika förutsättningar i livet beroende på vilken skola man går på?

– Det tycker så klart inte jag och vi som jobbar i skolan. Men även om vi är en viktig aktör är det inget vi klarar av ensamma. Det handlar om arbetsmarknaden och boendesegregationen. Ska vi skapa lika förutsättningar måste staden se annorlunda ut, säger Anders Malmquist.

Sedan 1990 har skillnaderna mellan skolornas genomsnittliga resultat fördubblats, enligt Skolverket.