Danmark satsar på drogintagningsrum
Det är skattefinansierade platser där missbrukare kan injicera och röka droger under övervakning. På andra sidan sundet hyllas de för att ha fått ner narkotikadödligheten. Men det är en ära de själva inte vill ta på sig.
Hade det inte varit för det rostfria stålet skulle det påmint om bås för studier eller läsning. Men framför den brokiga skara som sitter nerhasade eller framåtlutade finns inga böcker eller pennor. Utan nålar, foliepapper och droger. Ett par meter bakom båsen – i mitten av rummet – sitter en sjuksköterska framför en datorskärm.
– Här kan du se vem som sitter var, hur länge de har suttit och vilka droger de tar, säger Rasmus Koberg Christiansen, ledare för drogintagsrummet.
Annons
Idén som blev verklighet i oktober 2012 är att erbjuda missbrukare en ren och säker miljö när de tar sina droger. Här kan vårdpersonal ingripa om någon skulle få en överdos och missbrukarna kommer bort från trappor och gårdar. Och drogintagsrummet har blivit populärt. Sedan starten på Vesterbro i Köpenhamn har ytterligare ett startat i samma område och hittills har över 125 000 övervakade drogintag skett. Trots att mellan 120 och 130 intag lett till överdoser har ingen fått sätta livet till, säger Rasmus Koberg Christiansen.
Nu hyllas också drogintagsrummen av både läkare och medier för att vara en bidragande orsak till den fallande narkotikadödligheten. Men Rasmus Koberg Christiansen är mer försiktig när han pratar om deras betydelse.
– Den äran vill vi inte ta, det första drogintagsrummet hade bara varit öppet i tre månader vid den tid som siffrorna är ifrån.
Även om drogintagsrummen nu hyllas var uppstarten långt ifrån okontroversiell. I årtionden diskuterades den lagändring som till sist gjorde det möjligt att med kommunala medel hjälpa missbrukare när de tar sina droger. Kritiken var och består från de Konservativa – att man sänder signalen om att samhället accepterar drogerna. Rasmus Koberg Christiansen menar att det inte finns något alternativ.
– I 35 år har vi blundat för det. Vi har försökt få in alla i behandling och göra dem till goda medborgare som arbetar eller studerar – det har vi försökt. Ändå har vi haft en drogmiljö här. På det här sättet säger vi att vi har ett problem och att vi handskas med det.
Något som skulle kunna uppfattas som att man gett upp inför drogerna. Men Rasmus Koberg Christiansen betonar att injektionsrummen bara är en del av en stor palett av insatser. Att de skadereducerande insatserna inte står i motsats till behandling. Drogintagsrummen har inneburit att vårdpersonal kommer i kontakt med missbrukare på ett nytt sätt och kan hjälpa dem vidare till andra insatser om de får frågan. Varje dag kommer vårdpersonalen också i kontakt med svenskar. I regel är de unga som har utvecklat ett djupt problematiskt blandmissbruk och sedan sökt sig till Danmark, säger Rasmus Koberg Christiansen.
– Vi hade gott kunnat tänka oss ett drogintagsrum i Malmö. Det hade stoppat några av de svenskar som hamnar som gatuhemlösa i Danmark, säger han.
Narkotikarelaterade dödsfall
2012 registrerade Rikspolisen 210 narkotikarelaterade dödsfall i Danmark, jämfört med 285 året före.
Hittills har drogintagsrummen på Vesterbro i Köpenhamn haft 1800 registrerade unika besökare. Av dem har mellan 80 och 90 personer varit svenskar.
Svenska missbrukare flyr till Köpenhamn
År 2006 uppmärksammade forskare vid Malmö högskola de så kallade metadonflyktingarna.
Forskarna definierade dem som ”personer som inte kunnat erbjudas den behandling han eller hon haft behov av och klarar av inom ramen för det svenska behandlingssystemet”.
Antalet uppskattades vara mellan 40 och 50 personer.
Läs även Skånes Frias reportage från i våras: Ingen lösning för metadonflyktingarna